Deppigt värre
07:35:30Litet framsteg med Ebba, hon har ställt sig på alla fyra o gungat lite precis som om hon va på G o krypa iväg ist för att åla sig.
Ställde upp henne på knäna flera gånger åxå såklart o hon stod kvar där o gungade men la sig på magen när hon skulle framåt igen!
Va o fick ett nytt träningsshema en snabbis åxå.
Johan va hemsk när jag kom hem igen o hade under denna tiden ringt 3 gånger för de tog tid.
Kom innanför dörren o han ger över mig Ebba direkt o frågar va fan de tagit sån tid för o att hon gnällt hela tiden.
De är ju faktiskt inte mitt fel! Skyndade mig massor o jag tränande inte ens efter jag fått shemat för jag skulle komma hem fort.
Har skrivit ett brev till Johan.
Jag förklarar att jag älskar honom o att jag VILL att allt ska funka o jag absolut inte vill bo själv (Nej de e inte ett alternativ för mig ens, vill verkligen inte)
Men sen skriver jag om hur mkt allt sårar mig o så o hur jag hade velat ha de ist.
I slutet av brevet ber jag han ringa när han är redo o prata om de.
Ska lämna de hemma när jag drar till mamma. ( Om han beter sig dåligt igen ska jag o Ebba sova borta o förhoppningsvis ringer han snabbt så vi kan komma hem igen )
Allt e packat.
Suck, önska allt vore annorlunda.
Hur kul är vädret då?
Vaknar o de e fortfarande mörkt ute o regnar o blåser.
Man blir ju inte piggare o gladare av detta direkt. fy tusan!
Planer för dagen är la egentligen träning, OM de nu är okej för Johan o ha Ebba.
Hade verkligen velat träna men går de inte så går de inte.
Esch mår inte bra, ska fortsätta dricka mitt kaffe o kika vidare här.
Hoppas ni andra har de bättre!
Men herregud Emmelie...sånt här ska du ju inte stå ut med. Har följt din blogg ett tag, och jag får faktiskt känslan av att Johan bara utnyttjar dig. Hela tiden skriver du om hur DU städar och lagar mat, DU frågar om nån vill följa med på promenad..ni är ju en familj för guds skull!Johan verkar ju inte alls delaktig. Inte konstigt att Ebba känner sig osäker när hon är med Johan ensam...små barn känner av sådant otroligt fort. Jag tror inte Johan kommer ändra sig bara för att han får ett jobb/praktik, detta är som han är som person. Sluta blunda och inse verkligheten!
Stå på dig! Du verkar ju klara dig bra på egen hand.
Tror på dig!
Kram
09:24:07
Hej söta! Tack för din fina kommentar! Å desamma till dig, det syns verkligen enormt mkt på dina bilder att du gått ner massa i vikt. Vad kul med reultat så snabbt! Hoppas verkligen Johan inser vad det är han håller på att mista! Det finaste han har ju.... Stå på dig gumms!
Kramar Maja
hej hej, usch ja vet hur du har de... ja o tommy gick igenom en svår tid när felicia va liten. för han jobbade konstant, o va grinig när han va hemma. o han ville aldrig ha flisan. ja va sårad. men ja kämpade vidare för ja ville inte ha flisan i delad vårdnad, o ja e väldigt glad att ja kämpade vidare nu. för så här bra har vi aldrig haft de- så du ser de finns lyckliga slut. hoppas de löser sig för er. kämpa vidare. fast de e bra att sova borta så han får känna att han saknar er. o faktiskt kan mista er oxå. han ska inte ta er för givet. kjam på er.
Åh min vän. Det där var det finaste, fick fan tårar i ögonen och ännu mer när jag läser. Jag tror på dig, att du vet vad som är bäst för er,för dig och för Ebba. Ge inte upp!!! Du minns väl - ingenting är omöjligt?! Jag tycker du gjorde rätt i att skriva ett brev, tror det kan vara bra för Johan att sakna er lite också. När ska vi ses min vän?! Jag saknar er så, både dig och lillfian.
Promenad imon?
Ring om du kan gå. Tänkte runt lunch tiden nån gång.
Puss
Genomförde du det hela någon gång? Vet att vi pratade innan på telefon men mitt minne håller i max 10 minuter nu för tiden.
