Nu är våren här med...
20:19:01Jag njuter som bara den av detta vädret eftersom jag är väl medveten om att vi kan vakna upp med snö vilken dag som helst igen.
Så ja vi hoppas vädret fortsätter och att vi kan premiär-amma utomhus, för då är det ta mig fan vår om man kan amma utan att förfrysa om brösten ;)
Sömnbrist.
Den här bebisen är bland de gladaste man kan hitta, men han hör även till den kategorin att han är bland de mest morgonpigga man kan hitta. Varje morgon (natt?) vid halvfem/fem börjar kampen att få denna gosse att somna om. Grymt frustrerande är det men vad ska man ska man göra? Upp går vi tidigast sex men timmarna blir långa där fram tills dess ändå.
Hugo och Ebba föredrar nog en pigg morsa, tur som bara den att solen lyser och ger massor av ny energi.
En liten gämförelse!
C-vitamin.
Ny vecka.
Jag hoppas veckan bjuder på fint väder, för både min engergi och mitt humör blir tusen gånger bättre då =)
I helgen är planen att vi ska hämta hem Chezter på prov. Har alltid velat ha två hundar, för sällskapets skull för Tilda till stor del som faktiskt blir sju år till våren.
Så vi har förhoppningar att Tilda ska acceptera honom och de går bra tillsammans med hela familjen. Isåfall skriver nämligen uppfödaren över honom på oss. Hon är ute efter ett bra hem och inga pengar, och ett bra hem vet jag att denna familj kan erbjuda.
Känner mig inte bekväm
Ammningen gör ju mig sötsugen och nästintill mer hungrig än när jag var gravid. Så ja vi får köra på fullkornsprodukter och mycket grönsaker och mellanmål. Träning är ju inte att tänka på ännu eftersom problem efter förlossning/graviditet fortfarande kvarstår lite men en långpromenad om dagen borde väl gå?
Nej nu jäklar.. måste bara hitta den där karaktären jag hade för ett par år sedan för att återigen lyckas, ja och så måste jag finna tiden och orken med.
Någon som kan tipsa vart jag kan hitta dessa? ;)
Tre månader har gått.. dags att ta tag i det kanske?
Dopet av Hugo Johan.
Nu kan jag pusta ut. Dopet är över och det gick galant. Hugo sov sig igenom nästan hela cermonin
(även då han fick vatten på huvudet och medans han vandrande mellan famnar) Prästen sa att under de tio år han arbetat så hade det aldrig tidigare hänt så han skulle minnas detta.
Är nöjd över dagen och alla fina presenter. Men nu är morsan trött och ligger med huvudvärk efter veckans spänning och stress.
Sov gott, och tack alla ni som kom och gjorde Hugos dag speciell!
Dopdagen.
Andas ut.
Jag vill bara att det ska vara lördag kväll och att detta dop är avklarat. Stressar som en tok med allt, mat, bak, och vad ska jag ha för kläder/skor? Äger verkligen inget som passar mig efter graviditeten. Nej stressen över att behöva stå framför en massa människor och att få allting att klaffa känns jobbig. Dopsamtalet är gjort idag iaf och jag gillar prästen, men som sagt längtar tills dagen är över och man kan andas ut igen.
Pirr i magen.
Så tittar jag på denna bild och blir ännu lyckligare - Tänk att dom är mina!
Till mig... Från: mig själv.
Ser la bra ut när prästen kommer på besök imorgon om inte annat ;) Dopsamtal inför lördagens festlighet!
En vårdag.
Klarblå himmel, fåglar som kvittrade och 8 (!!) grader varmt. Helt underbart att vandra omkring och bara njuta av solen, herregud vad jag längtar efter varmare tider.
Nu hoppas vi att de här himla sviterna efter vaccinet är borta! För senaste dygnet va tufft. Hugo fick hög feber och skrek igår nästan hela dagen , stackarn.
Ny dag och nya tag helt enkelt! - Tjolahopp!
Presenter i klara färger.
Jag är så otroligt tacksam för min familj. För att dom finns där alltid. Min syster kommer tex ofta med små presenter till Hugo och Ebba och jag uppskattar det så hemskt mycket! Önska bara min ekonomi tillät mig göra detsamma till Nea som jag är moster till.
Syrran och jag är rätt olika och har bråkat oss igenom hela uppväxten iprincip, jag kan fortfarande bli galet irriterad på hennes sätt att tänka. MEN jag älskar henne av hela mitt hjärta och jag vet att hon ALLTID finns där om jag behöver henne.
Tack Daniella <3 Glöm inte att jag finns här för dig om du någon gång skulle behöva mig..
Han växer... men som han ska!
Så var det dags för vaccinet med. Första sprutan gick bra men andra blev han jätte ledsen av, gör så ont i hjärtat när man sitter där o håller fast dom o dom inte vet varifrån det onda faktiskt kommer.
Dessutom har min annars så glada bebis blivit superledsen och fått feber till följd, stackars älskade lilla Hugo!
Kanske en ny medlem.
Om ett tag framöver ska vi testa ta hem en papillon på ett år som ska omplaceras. Tilda blir ju sju år iår och har alltid velat ha ett sällskap till henne. En hane så isåfall blir ju det kastrering för honom. En bekant som rekomenderat mig och om det går bra ihop med hundarna så får jag honom gratis eftersom det viktigaste för uppfödaren är att han kommer till ett bra hem.
Men vi testar, för det är Tilda som får bestämma hur det går och om hon inte accepterar det så blir det inget. Men man kan ju hoppas det funkar hundar i mellan och mellan hundar och människor med =)
För papillon är en helt underbar ras!
Vill bara få det överstökat.
Imorgon är det dags för tremånaders vaccin för Hugo. Jag vill verkligen inte att stackarn ska behöva genomgå det och dessutom eventuellt bli dålig på köpet. Jag kommer bergis gråta lika mycket som honom för att sitta där med honom i knät och sedan höra han illtjuta av smärta och inte förstå vad som hänt är jobbigt, lägg sedan till min egna sprutfobi på det.. Hua mig.
Någon nytta har jag fått gjord idag, världens goaste söndagsmiddag. (om jag får bestämma) Ebba åt mängder av spenatstuvningen och ja Johan han åt inget alls utan köpte sig en hamburgare..Kräsen värre.
Äntligen kväll.
Känner mig typ lika trött som Ebba måste gjort häromdagen när hon somnade på ståbrädan. Hur är det ens möjligt att somna ståeende? Sov gjorde la hon i fem minuter medans jag höll ett stadigt grepp i overallen, hennes ben vek ju sig för jämnan.
Tidig säng ikväll som vanligt, natti!
Det känns som igår..
Älskade lilla underbara unge, grattis på tre månaders dagen<3
En dag som alla andra.
Ebba fick sig en tur till leklandet och jag och Hugo fick mig en stund på stan. Han sov gott för en gångsskull och jag kunde shoppa något så himla spännande som strumpor till Ebba. (Hur är det möjligt att de ALLTID försvinner?)
Unnade mig själv en suchi så lunchen var himla god här hemma.
Nåväl nu hinkas det kaffe för Hugo har återigen haft en såndär natt då han vaknat i snitt var trettioende minut. Men men efter kaffe och frisk luft så brukar man ju bli lite mänsklig igen.
Ha en god fredag!
Finaste tulpanerna som Ebba valde på hjärte-dagen<3
Nappfri snart?
Kan stolt meddela att stora tjejen somnade utan napp igår! Stolt morsa vill jag lova. Efter måndagens besök hos tandläkaren så bestämde vi oss att göra ett försök. Samlade alla nappar i la i brevlådan så napptrollet kunde komma o hämta dom, och morgonen därpå var dom borta :) När man sedan sover en hel natt utan napp så kommer trollet och lämnar en present.
Dagarna har gått bra, lite tjat om den. Kvällarna vid nattning har vart värre och hon har fått låna Hugos napp. (känns svårare när lillebror får ha och et ändå finns napp hemma)
Men vi stressar inte, börjar såhär o det går ju bra eftersom hon igår efter mkt tjat somnade utan. Blev iofs ledsen under natten och var otröstlig utan napp så då fick hon låna lillebrors igen.
Nåväl framsteg. Fortsätt gärna svara på mitt senaste inlägg ;) Som vanligt har det kommit någon korkad kommentar..
Är det okej?
Men är det inte mer mänskligt att ibland visa hur man faktiskt känner? Att visa att man inte är någon supermänniska som gör allt med en klackspark och aldrig känner sig nedslagen.
Är det okej för mig som morsa att erkänna att jag efter fem nätter med en förkyld bebis faktiskt ÄR jätte trött?
Att jag många gånger får djupandas och räkna till tio när Ebba är i sina värsta trotsiga perioder.
Att jag känner enorm stress över att försöka ha det så städat som möjligt här hemma (och trots att jag städer dagligen så blir det aldrig rent)
Jag tycker många gånger att kraven är så otroligt höga! Att man ska lägga upp nån jäkla fasad och aldrig visa sig svag.
Det ÄR kämpigt att vara morsa och även desperat försöka hinna med sig själv.
Och jag tycker det borde vara okej att ibland erkänna att vissa dagar är tuffa, för nästa dag vaknar man och allt går som en dans igen..
4 år sedan.
Helt bortglömd är man inte denna dag, för i morse låg denna lilla kartong på bordet.
Johan och jag har vart tillsammans fyra år och förlovade tre denna dag, inte illa!
Ebba var snabb att säga att hon minsann älskade chocklad, och särskillt om dom såg ut som små hjärtan - Sötunge!
Vårig promenad.
Tog oss och promenerade till sjön och visst var det fler människor som tog vara på dagen där.
Lite skriskor åk men Ebba tröttnade fort så promenerade runt och kastade pinne med Tilda istället.
Dagen består av Ebbas första tandläkarbesök, ska faktiskt bli spännande och se vad dom säger. Planen är dessutom att börja baka lite småkakor att frysa in til dopet som närmar sig med stormsteg,
Skiner solen så hoppas vi på sällskap utomhus =)
För visst blir man piggare sånna här dagar?
Filmtips!
Sömnen är minimal.
Ebba som dessutom brukar va minst lika morgonpigg som Hugo sover fortfarande gott.
Får försöka ta vara på denna dagen. Hitta på något skoj. Imorgon är det vardag igen och det blir en lång vecka med båda barnen hemma hela dagarna eftersom Ebba ej får gå på dagis medans det är skollov. Hua mig då gäller det att försköa sysselsätta sig för att det inte ska bli massa bråk.
Förkyldning hos liten.
Lillfisen har blivit förkyld. Är inte förvånad eftersom Ebba kom och började va lite snorig och hostig för ett par dagar sedan. På henne märks det ju inte av om man är ytterst lite snuvig och hostar lite lite ibland, men annat är det med Hugo som knappt sovit inatt för han varit tät i näsan och därför börjat hosta. Så nu håller vi tummarna att det stanar vid förkyldning och inte går och blir något mer, för småttingar ska då inte behöva vara sjuka!
Isigt.
Tog oss ner till sjön igår och packade med skriskorna under vagnen. Riktigt lyckat faktiskt! Jag behöver en bra mössa och ett par ordentliga skor bara så jag slipper frysa så enormt bara.
Hoppas på en bra dag och lite sällskap så man kanske kan gå ner dit i eftermiddag igen.
Försök att glömma.
Gick in till stan och fick köpt en fin tunika till Ebba och en härlig stjärnbody till Hugo.
Denna morgonen vägrade lillpojken sova efter klockan fem! Herregud denna dagen kommer bli riktigt lång.
Tur vi hann baka så vi kan pigga upp oss med lite socker antar jag ;)
Hälsosamt som attan!
Och så kom posten.
Och så kom posten och beskedet.
Dagen är förstörd. Det började precis så här sist med, först lätta förändringar, sedan medel förändringar för att sedan bli en operation. Livrädd att behöva genomgå detta ännu en gång.
Barn till salu!
Det är SÅ påfrestande! Att försöka lugnt och sansat säga till henne utan att brusa upp allt för mycket själv är nästintill en omöjlighet.
Hur gör ni andra med barn i den åldern? Tips?
Så vi håller tummar och tår att fröken vaknar på rätt sida imorgon och att min goa glada Ebba växer ur den här treårstrotsen/reaktionen på lillebror så fort som möjligt för jag saknar min annars så glada flicka.
Att önska.
Helt underbara kläder att önska sig till barnen från Villervalla och polarn och pyret.
Om man ändå hade vunnit på lotto... ;)
Vinnare och andra tankar.
Skicka dina uppgifter till mig så kommer paketet till dig på posten inom kort.
Ny vecka och nya möjligheter, tempen visar bara minus åtta grader utomhus och det är ju helt okej om man gämför mot de minus tjugo vi haft det senaste dagarna.
Jag måste försöka komma igång, få ordning på den här mammakroppen! Tänka på vad jag äter och äta mer regelbundet. Men ärligtalat så gör denna ammningen mig mer hungrig än själva graviditeten.
Tänkte försöka mig på en liten promenad nu på morgonen, bara för att se så mina bekymmer ej blir värre.
Håller tummarna, att promenera kan nog göra att man tappar ett par kilo.
Sitter och tänker att jag borde inte bry mig, det är inte så längesedan han kom men jag bryr mig för JAG trivs inte som det är just nu.
Sluttjatat, dags för ammning!
Förvånad över hur lite folk som vistas utomhus så fort vädret blir lite sämre. Både jag och Ebba hade blivit tokiga över en hel dag inne. Ut med er!
Sista chansen.
Inget långt inlägg idag heller då Hugo sovit hur dåligt som helst hela natten och jag är mer död än levande.
Jag ger er en sista chans att vinna det söta lilla virkade setet, imorgon drar jag vinnare!
Allt ni behövde gröra va att gilla dellisch design på facebook och lämna en kommentar här så jag vet ni är med!
Lycka till =)
Ett par timmar i mitt liv.
Stiger upp runt sex, myser i soffan. dags för frukost!
Ett stycke hungrig Hugo! Dags att bege sig ut i 14 minus för att rasta hund (och barn)
Tvätten viker sig inte själv (tyvärr!!!!) Matkoma efter lunchen?
Utfodrar andra barnet ;) Dags att ge sig ut i kylan igen för att leka!
Ja och så fortsätter det, glammigt värre inte sant? ;)
Kylan har kommit IN till stampgatan.
I familjen Gustavsson/Gudmunds börjar morgonen klockan sex varje dag, sen är det highlife tills läggdags som börjar vid sjutiden för Hugos del.
Denna lilla stund på morgonen när barnen är relativt nöjda och kan sitta/ligga i soffan ett par minuter är guld värd. Då kan jag med kaffet i största hugg kika runt bland bloggar och andra sidor, och försöka planera dagen som ändå aldrig blir som man tänkt.
Nepp här är vi spontana och hoppas på att det händer något skoj denna fredag.
Glöm ej tävlingen!
Fortsätter klunka kaffe i hopp om att vakna till liv, esch sova kan man göra när man blir gammal!
Up yours!
Anledningen är ganska enkel, att man under några timmar få komma hemifrån och bara tänka på sig själv medans man vet att barnet/barnen har det bra någon annanstans. För nej det är inte eld och gröna skogar att vara själv hemma med två alltid, det skriks, det trotsas , Ebba sitter och bajsar medans jag ammar och det blir kaos. ( Bara några exempel som jag är övertygad andra morsor känner igen)
Men igår när njöt jag för fulla muggar (som jag oftast faktiskt gör). Medans Ebba lekte glatt på lekplatsen så fångade jag den värmande vintersolen och tänkte "Up yours" till mina förra klasskamrater.
Ps: Ni glömmer väl inte tävlingen om det virkade godsakerna? Längre ner bland mina inlägg finner ni den!
Annorlunda.
Inte kan varje barn få den uppmärksamhet dom faktiskt behöver?
Jag skulle mycket väl kunna ha en stor familj, sisådär fyra barn. Men TIO? Inte en chans och det känns mestadels kaosartat.
Borde la tänka mig för innan jag sitter och känner jag inte hinner med de två barn jag har, för tro mig det kan minst sagt ta tid och när båda barnen skriker så kan man känna sig minst sagt handfallen. Paniken över att inte kunna vara på TVÅ ställen samtidigt, tänk då när TIO ungar skriker - Hua mig...
