Godmorgon lördag.

Det blev ju nästintill en sovmorgon när Hugo valde at slå upp sina ögon efter sex istället för sedvanliga fem, fast jag hade ju önskat vi hade kunnat få ligga kvar i sängen till sju iallafall så dagarna hade sluppit bli så himla långa.

Statistiken har skjutit i höjden rätt ordentligt och jag tänkte göra en kort presenteation av mig för alla nya.

 

Jag är en 28årig tvåbarnsmamma från Alingsås och i somras vändes mittt liv lite uppochner när jag blev ensamstående.

Det var tufft, jag hade ingen aning om hur jag skulle klara mig eftersom jag saknade jobb och ej verkade komma in på den utbildning jag sökt. Precis innan kursstart så fick jag ett mail om att jag var reservantagen till sjuksköterskeprogrammet i Skövde. Skulle jag våga tacka ja till platsen? Att studera på högskola och vara ensamstående? Att dessutom studera på annan ort som låg tio mil hemifrån, skulle det ens fungera?

Jag tackade ja och kämpar nu som en dåre för att allting ska gå runt med barn, studier, djur och hem och mitt i allt de där ska jag försöka att inte tappa bort mig själv.

Jag skulle ljuga om jag sa att det var enkelt, varje dag är ett evigt pusslande och ansträngande till tusen att praktiskt få det att gå ihop och dessutom orka göra allting som förväntas av en.

Första terminen är snart gjord och jag väljer att ta en dag i taget och hoppas det tar mig hela vägen fram.