Att vara trött och ensamstående.

Alltså sömnen här hemma är katastrofal just nu, hela sängen består av barn och djur som ligger kors och tvärs och mitt i allting försöker mamman få sig några väl behövda sammanhängalnde timmar med sömn. Det är så sjukt frustrerande när man vet med sig att man måste sova för att orka  nästa dag men barnen ändå vaknar stup i kvarten och allt man kan göra är att finna sig i situationen.
En välförtjänt paus från verkligheten behöver jag inom kort, en natt på hotell där jag kan ladda batterierna lite och bara vara Emmelie för ett par timmar.
Folk runt omkring mig undrar vad som är svårast med att vara ensamstående och det jag känner är det jobbigaste för mig är att aldrig få en paus. Att inte ha möjligheten att gå ifrån när det blir för mycket, att inte kunna ta sig en promenad kvällstid och bara lämna hemmet för ett par minuter för att få komma ifrån lite. Som ensamstående måste du alltid finnas där och du är ensam med alla strider och det vardagliga pusslet.
 
Idag fortsätter vi att kurrera oss och sedan i eftermiddag packar vi på oss ordentligt med kläder och tar oss ner till stan för att kolla tomtarna på paraden.
Barnen ska lämna önskelistor och få träffa tomten, som de längtat.
Ebba frågade mig igår : Mamma vad önskar di dig i julklapp?
Jag: Snälla barn.
Ebba (med världens leende på läpparna) : Men snälla önska dig något annnat annars kommer du nästan inte få någonting.
 
 

Kommentarer
Småstadsfrun

Min mamma var ensam med oss och sa ungefär samma som dig, men också att hon hade velat ha någon att fråga och diskutera med. Beundrar henne idag för allt hon gjorde för oss!
Hang in there.

Svar: Jag ger inte upp i första taget ;)
Emmelie

2014-12-02 20:28:43
URL: http://www.smastadsfrun.se


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0