Och så var återigen kvällen här och jag sitter i vanlig ordning helt slut i soffan. Tanken är alltid, att jag ska få så mycket gjort när barnen  somnat, jag ska plugga, plocka undan osv, men det slutar nästan alltid med att jag blir sittande helt paralyserad och oförmögen att göra någon nytta alls.

 

Kom iväg idag och fick ta mina blodprover, läkaren tyctkte det var en god idé att ta ett par rör ifrån mig för att kolla upp att det inte saknas någon viktig vitamin eller att min sköldkörtel återigen börjat krångla. Stickrädd som jag är så lyckades jag nog pricka in sämsta personen som stack mig, två försök och ett pajat kärl senare så gav han upp och kallade på en annan sköterska. Sköterskan frågade öppet om hur man använde dessa kanylerna och fick mig som redan var likblek att bli ännu mer nervös. Tre stick och flera minuters letande så fick dom blodet till slut, och jag har fåt med mig en öm och väldigt blå arm hem igen och är numera ännu mer stickrädd än tidigare.

 

Eftermiddagen spenderades i köket och det bakases bullar med barnen och en kompis. Och jag är verkligen ingen "bak-mamma" utan ser det som ett nödvändigt ont inför helgens kalas. Herregud, att baka med mina barn innebär kaos ;)