Godmorgon måndag.

Jag hade verkligen behövt en dag till att återhämta mig denna helgen. Annars brukar jag tycka måndagar är helt okej och får först den där ångestkänslan på tisdagar, men idag är det bra segt med måndag vill jag lova.

Återigen börjar pusslandet med att få ihop vardagen med hämtning på dagis/fritids när jag har föreläsningar i Skövde. Man har nästan blivit lite bortskämd nu under tenta-tider att traska ner till komvux i stan och avsitta sex timmar i grupprum där och sedan bara ge sig ut och hämta barnen igen och slippa allt vad pendling heter, men nu är det alltså dags att åka tio mil om dagen igen vilket innebär cika två timmar tågresa.

Jag är tacksam för de som alltid ställer upp och hämtar barnen om det kan, min fina vän Frida som nästan alltid tar med sig Ebba hem när det krisar och mamma och mormor som brukar hämta upp Hugo när dagarna blir långa. Utan er hade jag inte ens klarat min första termin på högskolan, jag är så otroligt tacksam för den hjälp jag får.

Jag undrar bara hur tusan jag ska klara av att pussla såhär i tre år framöver, försöker depserat att inte tänka på framtiden och köra en dag i taget men tanken slår mig lite då och då.

Hur ska framtiden bli? Kommer jag nå hela vägen?

 

Nu blir det att dra igång dagen, bädda sängarna, packa väskorna , utfodrra alla djur och ladda mentalt att inte vara hemma förens sent i efermiddag.

Lyxigt att fått levererat ännu tre dagars matkasse till dörren igår iallfall, det är vardagslyx om något och vi får se om denna veckan håller måttet.