Jag fullkomligt älskar kontrasten med en tatuerad stor hand mot en mindre och otatuerad. Att bilden dessutom tillhör killen jag älskar gör ju att bilderna symboliserar så fruktansvärt mycket för mig. De fångar en känsla helt enkelt och dessa två är de enda vi har på oss tillsammans.

Henrik har åkt hem till sig nu efter flera dagar här och det är lika förbannat tomt varje gång, försöker tänka att vi ses ju snart igen och att det är bra att vara ifrån varandra också men hela kroppen skriker att den vill vara honom nära. Helt fantastiskt att man kan känna så starkt för en annan människa, känslor som jag aldrig tidigare varit inärheten av att känna för någon annan.

 

Barnen kommer hem om ett par timmar och som jag längtat efter dom, de har vart iväg sedan onsdags kväll och hade de inte varit för att jag träffade dom på begravningen i fredags så hade de vart betydligt svårare att vara ifrån dom. Men vi har fått röja o ordna mycket här hemma och det känns skönt att få hem dom till ett betydligt mer organiserat hem - han kan min Henrik <3