Trött, tröttare, tröttast!

Helgen bjöd inte på någon som helst återhämtning efter vfu-veckan, tre barn som alla har egna viljor och tidiga mornar. Tacksam jag fick spendera helgen med Henrik och att han ställde upp och hjälpte mig när jag hade problem att lösa det på annat vis. Natten bjöd dessutom endast på tre timmars sömn eftersom Ebba hade magont och hela eftermiddagen spenderades på akuten för att utesluta att det var blindtarmen som spökade. Mest troligt är att det är någon typ av urinvägsinfektion så nu inväntar vi svar på odlingen.

Trots lite sömn och hektiska dagar så är jag himla glad jag hade Henrik vid min sida, han gör mig så barnsligt glad och jag känner en sådan trygghet med den männsikan vid min sida, återigen är jag förvånad över att jag kan bli lika kär som man var vid femtonårsåldern, mysigt!

 

Nu ska jag krypa upp i soffan och sedan göra kväll, jag har en del sömn att ta igen.

Godnatt på er allesammans <3