Förändringar och sexårstrotts.

Tisdag och det känns nästan redan som om hela veckan susat förbi, igår var en lång dag och jag gick hemifrån vid 07:15 och var inte hemma igen förens 18:15. Jag är så tacksam för de personer som finns i min närhet som hjälper mig med barnen, gång på gång räddas min vardag för att min mamma, mormor och mina vänner ställer upp. Hade de inte varit för dom så hade jag aldrig haft någon möjlighet att studera till sjuksköterska, önska så jag hade haft möjligheten att studera mer hemifrån, men förhoppningsvis kommer möjligheter till egenstudier längre fram i utbildningen.
 
Min kära sexåring här hemma har numera ett humör som Lotta på Bråkmakargatan. Det skriks rätt ut, hon går iväg när hon blir tillsagd och har starka viljor och vad som är rättvist och vad som är orättvist. Denna lilla människa alltså, jag ser mig själv otroligt mycket i henne och även om det är en tuff period med sexårstrotts så vet man ju att denna fas existerar och snart kommer den nog snart vara över. Omställningen blir stor för henne, att gå ifrån att ha varit en familj till att bli en annan typ av familj där bara mamma bor hemma och sedan mitt i den förändringen börja skolan och få lämna tryggheten i dagis och alla vänner. Stora förändingar som hon ändå klarat fint, vad är väl lite sexårstrotts egentligen...
 
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0