Det var väl självaste fan vad sjukdomar ställer till det hemma hos oss de senaste halvåret.

Sedan i december har barnen drabbats av cirka sex halsflusser var, de är friska i typ tio dagar innan någon av dom återigen blir dålig med hög feber igen. Vi har odlat oss själa för att kolla att ingen av oss andra är bärare utan att visa symtom, men de ser ut som vi andra är bakteriefria och att det bara är Ebba och Hugo som drabbas.

Igår kände jag att hennes allmäntillstånd försämrades ordentligt och eftersom jag läser om baktriella infektioner i skolan just nu så var jag kanske extra uppmärksam och därför fick vi en tid till jouren. Diagnosen blev halsfluss (för femtioelfte gången) och även urinvägsinfektion. Och jag som i mesta möjliga mån försöker undvika pencillin fick låta mig övertalas att de behövdes nu.
 Håll tummarna hon piggnar på sig snarast och att bakterierna inte hoppar över till lillebror också.

 

Annars känns det otroligt bra att dela vardagen med sin kärlek numer, att mötas av nån som kommer hem från jobbet, någon som är med och delar det vardagliga med oss och en att samtala med efter barnen har somnat. Det känns genuint äkta och de känns bra att fler och fler av hans saker numera finns i vårt hem.

Som Henrik sa häromdagen "Det är inte längre du och jag, det är vi"