Fredagen är här och helgen har börjat, jag gjorde min sista dag i Skövde för veckan redan igår och nu kan man njuta av att slippa pendla under ett par dagar. Jag kommer delvis få sitta med huvudet kikande ner i böckerna ändå idag, men det är skönare att göra det på hemmaplan och kunna ta sig små välförtjänta pauser då och då. 

Idag är det blackfriday och jag sitter och funderar om man ska försöka passa på att fynda några leksaker till jul, inte en enda klapp är köpt eftersom alla barnen fyller år i denna perioden med (oktober, november, december), Så det var ju alldeles nyligen vi höll på o leta födelsedagspresenter.

Sen tänker jag att man faktiskt inte behöver köpa så fasligt mycket julklappar, jag tycker köpandet kan gå i överdrift och barnen får så mycket presenter att de inte lär sig uppskatta innehållet i paketen.

 

Igår fick jag månadens glossybox, och denna månaden tycker jag innehållet var riktigt roligt och mer passande för mig. Ansiktsmasken var helt underbar och shampot doftade äpple, jag hade mig nämligen ett litet hemmaspa här igårkväll när barnen åkt tilll sin pappa. Blir att testa fler av produkterna idag, man får väl försöka piffa upp sig när vi ska ut och äta till kvällen.

 

Mitt i veckan och barnen är nästan helt återställda efter operationen, nu gör det endast lite ont när de äter och båda har sin normala energi igen. Återigen, att operera två barn på samma dag är inget jag rekomenderar men det var det enda som funkade för oss eftersom jag inte kan vara hemma för långa perioder ifrån skolan.

 

Mentalt har jag börjat nedräkningen inför vår barnfria helg, det var en månad sedan sist och efter den senaste tiden tuffa period så ser jag fram emot att vila upp mig ordentligt. På fredag ska vi in till Göteborg och äta tillsammans med Henkes familj, blir mysigt att komma hemifrån och bryta mot våra annars så inrutade mönster. Sen är det ju första julen som vi bor tillsammans, så ser fram emot att på lördag plocka fram alla lampor och tillsammans bestämma vad som ska vara var. Igår försökte jag mig på att göra lite adventspyssel här hemma med, två julgrupper att ställa på borden och en krans (resultatet på kransen kan disskuteras).

 

 

Förbered er på att dö söthetsdöden tusen gånger om, det gjorde jag.

Idag var barnen tillräckligt pigga för att åka iväg och hälsa på min kompis som dessutom har huset fullt med hundvalpar förtillfället. Sju stycken 4-veckors bebisar och gosa med och jag var minst sagt i himelriket för en stund.

Har ni på riktigt sett något gulligare?

Jag har gått och blivit förälskad på nytt, Henrik han förstår dock inte storheten i detta och är den som står med stadiga fötter på jorden och menar att vi inte kan ha fler djur.

Hugo frågade när han skulle få ta hem sin valp och Ebba satt som klistrad i valplådan under hela besöket <3

 

Jag är nog inne i en av de jobbigaste perioderna just nu, både gällande skolan och allting hemma.

Sömbristen får dessutom allting att bli så mycket jobbigare och jag vet inte hur många gånger jag gråtit och velat ge upp den senaste tiden. Jag känner hur jag kommer mer och mer efter i skolan och efter att ha fått U på mina två senaste tentor och dessutom fått strunta i och skriva dagens läkemedelsberäkningstenta så har jag tre stora tentor att ta igen och bli godkänd på. Att ha saker ogjorda och på efterhängslen är bland de jobbigaste jag vet, de blir som en inre stress som är svår att bli av med när man har sådant hängande efter sig.

Jag är glad jag har min Henrik, han som gång på gång torkar mina tårar och säger att han tror på mig. För tron på mig själv har jag tappat helt och hållet nu, och då är det extra fint att ha honom nära som ger mig lite nya krafter att kämpa på en stund till.

Inte trodde jag att högskolestudier skulle vara så jobbigt, men i kombination med familj och pendlande så tar de otroligt mycket tid och kraft för mig som vill prioritera att vara med alla här hemma också.

 

Tacksam för dig <3

Igår var det fyra år sedan min minsting kom till världen, fyra hela år - vart tusan har de åren tagit vägen liksom?

När Ebba var fyra så hade jag redan en ettåring hemma och hon kändes stor, eftersom Hugo är minst så kommer han nog förbli min lilla bebis tills det kanske i framtiden blir något syskon.

Att fira sin födelsedag som nyopererad och dessutom under tiden han har sin smärttopp är inget att hurra för, han var rejält medtagen igår och sov stora delar av dagen och fick feber. Vi försökte fira så gott vi kunde genom att sjunga för honom och servera frukost på sängen (efter vi sagt till han att gå upp i sitt rum och låtsas sova eftersom smärtan gör att de är vakna maassor om natten).

Vi sjöng och överlämnade paket och frukost på sängen serverades, även om han inte kunde äta den så var det nog kul att få bli lite uppvaktad.

Älskade Hugo - tack för att du kom och förgyllde mitt liv för fyra år sedan.

 

Okej det här är tufft, jag har haft otroligt lite sömn sedan natten till torsdag förra veckan och att ha två nyopererade barn innebär att sömnen blir rejält störd. De har gått tre dygn sedan de opererades och nu börjar den värsta tiden med mest smärta, och det märks vill jag lova. Stackarna gråter, kan inte ens svälja sitt egna saliv och vaknar en mängd gånger under natten. De är verkligen en smärtsam operation att vara med om, och eftersom jag själv har gjort den så minns jag hur fruktansvärt ont det gjorde. Som mamma känner man sig minst sagt maktlös, allt jag kan göra är att ge medicinerna på rätt tidpunkter och försöka muta dom att äta glass som ska kyla ner halsen.

Jag längtar tills nästa vecka, då är de förhoppningsvis på benen igen och jag kan gå tillbaka till skolan igen för det där med att studera hemifrån är nästintill omöjligt förtilfället.

 

Älskade barn, vilken pers denna operationen har inneburit. Mina tappra små krigare har skött sig galant. De båda var lugna innan sövningen och allt sådant gick bra, men att se sitt barn försvinna framför ögonen på en är fruktansvärt. Hugo var först ut och blev rejält medtagen av operationen, blödde en hel del och blev istället för piggare mer trött och apatisk så han fick mer dropp innan han fick komma upp på avdelningen. Ebba har också haft jätteont men inte varit lika påverkad som Hugo, älskade ungar om jag bara kunde bära smärtan åt er. Nu hoppas vi på ett problemfritt tillfrisknande och att vi får åka hem och rå om varandra på hemmaplan istället.

Godmorgon.

Dagen innan barnens operation är här och jag är så himla nervös. Ibland tror jag inte det är till en fördel att ha läst och ha mer kunskap inför en operation, jag kommer följa barnens paramterar på datorn och jag kommer ha hjärtat i halsgropen hela tiden. Att gå in och se sitt barn uppkopplad till slangar, apparater som piper och se hur de sover djupr är fruktansvärt, men jag hoppas operationen gör att de får bli friskare framöver och slippa alla halsinfektioner.

 

Idag väntar en heldag i matematikens tecken - läkemedelsberäkningen.

Den tentan man som sjuksköterskestudent måste ha alla rätt på, den som jag inte ens börjat titta på än och tentar av om en vecka. Jag räknar starkt med omtenta på denna så därför är jag inte direkt stressad, men det ska bli skönt att få sitta ner tillsammans med mina Göteborgstjejer och tillsammans kanske bringa LITE mer klarhet i det, de här med siffror har aldrig varit min grej.

 

Godmorgon, klockan ringde 04:50 och jag vill bara återigen dra täcket över huvudet och få några välförtjänta extra minuters sömn. Jag vet inte vad som händer men jag känner mig totalt uttömd på energi, som om jag gått och tagit från mitt energiförråd alltför länge och man nu aldrig riktigt känner sig utvilad. Därför har jag bestämt mig att trappa ner skolan lite, inte avsluta läsandet utan helt enkelt försöka minska pressen som finns hos mig att gå på alla föreläsningar. Som de har varit innan så har jag gått på de mesta, och om jag ska orka i fortsättningen så måste jag börja prioritera och läsa mer hemifrån för annars går jag in i väggen och då skiter sig studierna totalt istället.

 

Jag är nervös, på fredag har båda barnen fått tid för den operation de väntat på sedan i somras. Förra året hade de sån himla problem med halsfluss och de var sjuka HELA tiden, de har alltid haft många halsinfektioner och läkaren bestämde då att de är klokast att ta bort dom. Så på fredag ska de båda två läggas in på sjukhus, sövas och sedan operera bort halsmandlarna. Det är fruktansvärt att se sitt barn i den situationen och egentligen vill jag bara avboka hela operationen och inte ta dit dom alls, men förnuftet säger att jag borde göra det. Jag vill bara dagen ska vara överstökad och dygnen efteråt med, att vara hemma med två nyopererade barn blir tufft.

 

Paktiken är slut, äntligen!

Jag trivdes himla bra med personalen på medicinavdelningen men det var endast äldre patienter och stundtals väldigt lite medicinsk och sysselsätta mig med, ser det ändå som en bra erfarenhet att ha med sig.

Jag blev säkrare i min medicinhantering, blandade olika injektionsvätskor och gav intravenöst, tog mååånga sockervärden och blodtryck, fick pröva på och sätta en PVK för att tyvärr misslyckas, men sista dagen så lyckades jag ta en lyckat venprov, det får man vara nöjd med.

Annars har jag möts av två U på mina senaste tentor och jag blir bara helt matt i hela kroppen. Jag orkar inte med massa bakslag och tänker att jag ansträngde mig som bara den utan att det räckte?

Jag undrar hur jag någonsin kommer hinna arbeta ikapp mig, jag har familj och barn o de flesta andra som läser har betydligt mer tid än jag att röra mig på.

Jag har tillochmed slagits av tanken att det kanske är lika bra att hoppa av? Att jag ändå aldrig kommer nå min dröm att bli färdig sjuksköterska, eller alternativ att stressen gör att jag inte längre tycker det är värt och fortsätta.

 

Vi får se, fram tills dess får jag njuta av en barnhelg och det vankas kalas för pojkarna.

 

Helgen är över och barnen är hemma igen. Alltid efter de har varit hos sin pappa så tar det ett par dagar innan dom är tillbaka i våra rutiner igen, så första nätterna kan vara lite jobbiga och jag har sprungit upp och ner för trappan  ett flertal gånger inatt för att försöka lugna och trösta, rätt trött inför min sista praktik-vecka alltså, men fyra dagar kvar!

Under helgen har vi äntligen fått rensa vinden och slängt mer än hälften av alla grejer man sparat på allt för länge, vinteroverallerna är framlagda i hallen för barnen och nu är vi redo för kommande vinter, inte en dag för tidigt.