Visst är det jobbigt när man mentalt sett redan har tagit helg och sedan slås av det faktum av att man har en kväll och ett dagpass kvar och arbeta? Jag känner också en liten stress över att min brevidgång är över på måndag, att jag då förväntas stå på egna ben och vara mer självgående på en IVA avdelning. Det är så himla lärorikt och även varierande eftersom det är olika skador/sjukdomstillstånd samt åldrar på de som kommer dit, sedan tar vi även hand om de nyopererade patienterna.

 

Annars känner jag mig rätt pressad för tillfället, jag väntar fortfarande på resultatet på läkemedelsberäkningstentan och dagarna liksom bara rullar på med massa måsten som man stressar igenom för att uppnå, man hinner aldrig stanna upp och bara känna efter och leva ordentligt.

Det känns som om jag hamnat i lite av ett ekkorshjul och att alla dagarna ser likadana ut och inget sticker direkt ut och ger den där extra livsglädjen, dagarna är lite gråa och det känns som om mina känslor alltid kommer i sista hand.

 

Ska tappa upp ett bad nu, bara lägga mig och försöka koppla bort alla andra måsten denna kvällen.

Önskar er en fin onsdagskväll.