Unik och perfekt.

Jag spenderar fortfarande mestadelen av dagarna och hänger över böckerna och försöker lära mig ett häfte med mängder av olika mediciner, verkningsmekanismer och anvädningsområden - ren kemi stundtals vill jag lova. Visst kan jag lite mer än i måndags, men fortfarande alldeles för lite för att kapa hem ett godkänt på tentan. Det är svårt att plugga in områden som är väldigt onintresserad av, men jag blir glad av era uppmuntrande kommentarer och de är härligt att  veta att de folk där ute som tror på mig när man själv tappat hoppet.
 
Annars har veckan med barnen gått fort fram, och ikväll är det återigen dags för dom att åka till sin pappa i fyra dagar. Jag hoppas kunna krama om dom lite på fredag efter tentan så längtan efter dom inte blir lika stor.
Vi har en intensiv pojke här hemma, Hugo är så aktiv, har starka känslor och vill så mycket i sin lilla kropp och jag har under ett års tid misstänkt att det skulle kunna vara ADHD. Efter att ha läst psykiatrin så stärktes mina misstankar ytterligare, och jag har pratat med förskola som också upplever vissa liknande grejer och därför är specialpedagog inkopplad.
Jag vill inte sätta någon stämpel på min son, men jag vill ge honom bästa möjligheterna att må bra och lyckas i livet och därför vänder jag stundtals ut och in på mig själv för att försöka lösa det.
Just nu är det inte aktuellt med utredning, och jag vet ärligttalat inte om jag ens vill göra någon om problemen inte blir ohanterbara, utan fokus just nu är att arbeta med bemötandet och att vi alla gör likadant för att underlätta.
Älskade Hugo - så speciell och så perfekt.
 
 
 

Kommentarer
ensekundtusentankar.blogg.se

Det sjukaste är ju att man knappt får extra stöd till barnen utan att dom just har en diagnos på papper :/

Svar: Jag vet, vill bara vara noga att inte stämpla honom för något han eventuellt inte har :/
Emmelie

2016-03-16 11:54:32
URL: http://ensekundtusentankar.blogg.se/
Michaela

Lilla fina plutt! Men sedan när han börjar skolan är det inte bra att ha blivit utredd då för att ha rätt till stöd och hjälp om man behöver?

Kram på er <3

Svar: Jo, men vill först göra allting ordentligt o kolla om man genom bemötande kan få han bli bättre. Ett himla meckande och tar massor på ens energi o mående.. Kram
Emmelie

2016-03-16 12:04:07
URL: http://minahjartanochjag.webblogg.se/
Mirre

Det kanske är det han har då, men det kanske lugnar sig också, han kan ju enormt mycket energi bara kanske

2016-03-16 22:00:59
URL: http://sweetwords.se
Birgitta S

hej!
Har läst men inte skrivit på länge till dig tidsbrist ja absolut. Har 2 söner nu bägge snart 17 i Maj redan under förskoleåldern var det stök men inte utåtriktat han missförstod många situationer. Började skolan i en liten klass och fick stöd det var gränsfall at han skulle få gå där men vi hade påbörjat utredning via skolpsykolog och sen BUP. Han fick en diagnos ADD kort beskrivning kaos i skallen med för många intryck så han har aldrig varit livlig men stora konventrationssvårigheter särskilt i stora klasser. När väl diagnosen kom på papper började han i vanlig klass men fick extra stöd i matte och svenska då hade de halvklass och en extra resurs i halvan inte bara han som behövde hjälp. Nu går han första året på gymnasiet och läser mkt matte bland annat?? mer än hans bror gör som hade det lättare. Så se till att ta hjälp och kämpa på man måste ligga på hårt för att få hjälp och utn diagnos har skolan ingen skyldighet om jag försttåt saken rätt.
Hälsningar Birgitta S

2016-03-17 22:22:42
Anonym

Bra att lära sig mer om hur din fina kille funkar! Pedagogerna på förskolan har ofta lång erfarenhet. Om han har adhd kan det nog vara bra med papper på det. Egentligen ska man inte behöva diagnos för extra stöd i skolan/förskola, behovet ska räcka, men tyvärr är det inte allltid så i praktiken. Min son (med annan diagnos) fick sin resurs innan utredningen.

Var inte rädd för att "stämpla" honom vid ev diagnos. Inte hade du tänkt så om han haft diabetes eller hörselnedsättning? Nej, han är ju fortfarande samma fina unge men med bättre möjligheter att få stöd. Om det nu är adhd, men det lär ju visa sig tiden om inte annat.

Lycka till. Och vilken tur att han har dig som mamma, du verkar så klok.

Svar: Tack snälla du får de orden. Kram
Emmelie

2016-03-18 22:20:53


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0