Godmorgon.

Vaknade galet tidigt av att Henrik var i full gång med att klä på Liam för att köra han hem till Vänersborg igen innan sitt läkarbesök. Detta betyder att för att hinna åka två timmars resväg tur och retur så behövde han åka hemifrån halvsex, och mina kära barn kunde självklart inte sova när de hörde hur någon var vaken på nedervåningen. Hugo har en inbyggd väckarklocka i sig och vaknar alltid runt halvsex-sex här hemma, det spelar liksom ingen roll hur länge han är vaken om kvällarna för han dundrar ändå upp vid den tiden.

 

Helgen med barnen har varit intensiv (som alltid) och vi har hunnit med att kolla när Ebba spelade klassbollen igår. Hon är nöjd över att ha varit med men egentligen är hon inte ett skvatt intresserad av fotboll och det märks, haha.

Hugo blir ju alltid extremt mycket mer intensiv och känslorna sitter utanpå kroppen varje gång Liam kommer hit, han älskar Liam men det blir jobbigt för Hugo att kunna vara den fina kille han faktiskt kan vara när Liam är här. Idag ska jag på ett första möte hos bvc-psykologen för att få ytterligare hjälp och råd hur man kan göra vardagens utmaningar lite enklare för min lilla fyraåring. Jag skulle gå genom eld för honom, och jag hoppas verkligen jag kan få med mig några användbara tips inför framtiden. Jag har fått kämpa i månader för att ens få tillgång till den här tiden, därför har jag stora förväntingar inför eftermiddagens möte.