Skolveckan har verkligen startat med buller och bång, denna veckan har vi betat av flera oligatoriska moment som innebär praktisk övning i akuta situationer, seminarium om sexualitet och annat. Nu har jag dock en ledig fredag och dagen kommer bestå av möten, plugg och samtidigt ett försök att underhålla Hugo som är ledig från förskolan.

På tal om Hugo, jag fick en reservplats på kursen lågaffektivt bemötande i Borås och igår var första kurstillfället.

Allt handlar egentligen om hur man kan lära sig bemöta känslostarka barn, och hur man kan undvika att de går upp i affekt och blir utåtagerande och svåra att nå. Jag har ju redan läst boken som hela kursen utspelar sig från, men det är alltid bra att få det berättat för sig. Känslor smittar, det ska man verkligen ha i åtanke när man har barn som är väldigt känslostyrda. Vad får mig att bli irriterad? Och hur bibehåller jag mitt lugn och avleder mitt barn innan han gått upp i läget då han inte längre hör och är kaosläge? Kort och gott så handlar det om att se tidiga tecken, inte låta sig ryckas med i situationen,inte begära för mycket, tänka på sitt kroppspråk och abslut inte inta en disskusion om varför någonting inträffade. Jag berättar gärna mer om någon mer har liknande bekymmer som vi har, att vara mamma till en energisk pojke med känslorna utanpå kroppen behöver ju inte vara jobbigt. Det handlar bara om att lära sig och hantera det så att man inte hamnar i en ond spiral med bråk. Jag vill även berätta att Hugo har inte bara ilska i sitt känsloregister, utan han blir även otroligt lycklig när han blir glad, han är empatisk och känner med andra och har många funderingar - älskade lilla du.