Att sitta ensam uppe med en kopp kaffe tillsammans med min Hugo som kollar på bolibompa är riktigt mysigt, dessutom skiner solen från klarblå himmel sedan ett tag tillbaka. Storasyster och Pappa-Johan sover fortfarande, de får dom göra ett tag till för jag ogillar att väcka barnen eftersom jag iprincip aldrig behöver göra det med mina två morgonpigga ungar - de är härligt när de väl sover!

Idag får Johan vabba de sista 48 timmarna, jag är iofs nästan helt övertygad om att det är Ebbas problemmage som återigen gjorde att hon kräktes i måndags, men helt säker kan man ju aldrig vara. Jag ringde runt till barnmottagningen igår och krävde en tid, sa att jag var trött på att vara dektertiv och att något måste ske. Jag fick surt en akuttid på fredag. Det är svårt när mammahjärtat är övertygad om att något är fel men proverna visar ingenting. Jag tror dock vi ska bli bättre att lyssna på våran magkänsla i alla situationer och inte låta andra människor köra över oss!

 

Håll tummarna hårt idag, Johan har uppkörningen! Ett körtkort bland familjemedlemmarna hade ju underlättat något extremt för oss. Han har väl kanske inte världens bästa känsla av att klara det idag på första försöket, men vi hoppas såklart<3