Sista dagen på året.

Sista dagen på det här året, ett år som i vanlig ordning gått alldels för fort. Mycket under detta året har gått lite på rutin, vilket jag många gånger kan tycka är tråkigt men som gör att vardagen flyter väldigt bra. Få bli bättre på att ta till vara på de där spontana som hoppar upp inom en och inte ge efter för alla problem allt kan innebära. Men man är ju inte mer än människa, man väljer ofta den lättaste vägen men på så vis tror jag man missar mycket kul och många roliga upplevelser.
 
Barnen kom hem igår igen, så himla härligt att ha dom hemma igen. Nu ska de visserligen fira nyår hos sin pappa detta året men de är bara borta ett par timmar innan jag får hem dom igen. Då är vi dessutom storfamilj igen eftersom vi hämtar hem Liam med och är tre barn hemma fram tills tisdag. Det är verkligen en skillnad på att ha tre hemma istället för två, mestadels för att grabbarna är ganska olika och skapar intriger mellan varandra ett flertal gånger per dygn, då är det bara att försöka djupandas sig igenom hela spektaklet och se till dom stunderna de är vänner, för egentligen är de bägge två väldigt glada i varandra faktiskt.
 
Morgonen har varit igång i två timmar, men vi tar det lugnt och likaså katten Texas, han är föga intresserad av att starta dagen.
 
 

När barnen är iväg.

Idag kommer barnen hem för en snabbvisit igen, efter 5 dagar hemmifrån så har jag längtat ordentligt. Försöker tänka på att de har iallfall haft det roligt när de åkt och hälsat på släkten i Borlänge men jag känner mig rastlös och halv utan dom. Från första början när vi gick isär så var en natt ifrån dom ett rent helvete, men nu under de senaste året har jag lärt mig uppskatta tiden då de är iväg. Även om jag oroar mig, undrar vad de gör och hur de mår när de är borta. När de är iväg njuter jag av att sova hela nätter och sova enda till klockan åtta, vilket är en enorm sovmorgon för mig. Jag passar även på att sortera och städa, sådant jag inte har tid för på samma vis när dom är hemma. Något jag även lärt mig göra det senaste är att passa på och göra nästan ingenting, krypa till sängs mitt på dagen med en bok och ett par chockladbitar och bara försöka att inte ständigt vara på språng (vilket är en stor svårighet för en som blir rastlös av minsta lilla)
 
Dags för en sen frukost, när tusan åt jag frukost 10:30 senast?
Sedan ska här röjas och invänta barnen som är hemma igen runt tolv - älskade ungar som jag längtat.
 
 
 

Tankar om året som var och året som väntar.

2015 lider mot sitt slut och jag tänkte sammanfatta årets bästa händelser i ett kort litet inlägg.
 
2015 var året då jag kom in i vardagen som ensamstående, det var tufft men jag klarade de tids nog galant och la all min tid på skola och barnen.
2015 var också året då jag och Henrik blev ett officiellt par och ingen kunde vara gladare än jag för att få träffa en sån underbar människa och dela livet med.
2015 i maj månad så blev Henke kvar här, trots lägehet i Mölndal så blev han en del av vår familj och vardag på riktigt.
2015 var sommaren då jag och Henrik jobbade runt varandra, han dagtid och jag mestadels kvällar och helger.
2015 var året då min älskade Ebba började första klass och fick hem sina första läxor.
Men 2015 var också året då jag nästan gick in i väggen pga av all stress gällande studierna, barnen och vardagen.
 
Det jag önskar och hoppas inför 2016 är:
Att jag ska bli bättre på att säga ifrån och göra det som känns bäst för mig istället för att göra som andra.
Att jag ska klara omtentor och kommade delar med studierna och att jag sedan kan få mig ett roligt och givande sommarjobb på sjukhuset till sommaren.
Att jag ska hitta tillbaka till min träning och kost, men på rimliga plan och inte köra "allt eller inget" som jag gjort tidigare.
Att jag ska bli mer närvarande för barnen.
Att jag och Henke ska bli bättre på att ta tillvara på tiden tillsammans, istälet för att ständigt vara bekväma och leva i rutiner.
 
Favoriter i repris:
 
 

Vår jul.

Julen är över, min allra första jul tillsammans med Henke <3
Vi firade hemma hos oss, det var första julen jag någonsin firat på hemmaplan och det var inte helt dumt faktiskt. Detta året var det bara hans familj här och de kom runt lunchtid och tillsammans hjälptes vi åt att ordna de sista inför jullunchen. Sedan intog vi hembakat julgodis framför Kalle och väntade på tomten. På tal om väntan, Hugo vaknade första gången den 23/12 kl 23 och frågade när tomten skulle komma egentligen, så hela dagen blev en lång väntan för honom och de andra barnen. Inför nästa jul så tänker jag nog lite så att man redan efter frukost kan låta barnen öppna de paket man köpt själva, på så vis så slipper det vänta hela dagen och får ett par timmar med sina nya grejer innan resterande folket kommer och nästa julklappsutdelning kan börja.
 
Barnen åkte igår med sin pappa till släkten i Borlänge och jag känner mig ledsen över att det sista vi gjorde innan de for iväg var att bråka, det var verkligen inte så jag hade tänkt att det skulle vara. Tanken att vara utan dom en hel vecka gör mig jätteledsen, samtidigt som jag vet att de har de roligt hos släkten och jag får möjlighet att plugga inför januaris tre kommande tentor.
 
 
 

En liten förvandlig av rummet.

Äntligen börjar det kännas lite lugnare inför julen, julklapparna är nästintill klara och jag tänker att det får bli som det blir. Jag vill så gärna att allt ska vara perfekt och stressar halvt ihjäl mig på kuppen för att försöka uppnå dit och kanske räcker det även om allt inte är felfritt.
Det blir jag, Henke, alla barn och hans familj här på torsdag och vi kör lite av ett knytkalas.
 
Har glömt att visa mitt senaste projekt!
Med hjälp av en kär vän som fanns med mig på telefonen så har vårt sovrum äntligen blivit mysigt. De har liksom inte legat på prioriteringslistan över sådant som behövde ordnas, vi sover bara där och dagtid var dörren stängd. Men äntligen kan jag säga att det har blivit ett rum jag faktiskt vill vistas i och mysigare lär det bli när vi fått upp spegel över byrån och ordnat sängen lite mer med.
 
 
 
 

Bakning.

 
 
Fjärde advent igår redan och jag kan inte förstå hur tiden kan gå så himla fort, det är snart jul och jag är inte redo för det varken metalt eller klar med julklapparna. Igår spenderades största delen av dagen i köket iallfall, Liam hade feber och inomhus aktiviteter var nästan ett måste. Vi passade därför på att starta morgonen med att baka pepparkakor, en aktivitet som uppskattades av alla barnen. De där med att baka kakor och andra bakverk har då aldrig varit något för mig, men barnen var nöjda och det luktade gott.
 
Blev lurad till gymet igår med, har inte vart där regelbundet sedan jag började på högskolan. Ett pass yoga på kvällen tillsammans med en vän, och även om vissa övningar kändes riktigt löjliga och jag just då inte kände mig direkt avslappnad utan mestadels obekväm så kände jag efter passet ett lugn som jag inte upplevt på väldigt länge. Borde nog testa det igen, tror det är bra för minska den inre stress jag konstant känner.
 
Dags att fortsätta med morgonbestyren, önskar er en fin dag!
 

Letandet efter en gran.

Godmorgon söndag.
 
Äntligen julledighet, julledigheter innebär visserligen att studera inför tre kommande tentor som är när vi kommer tillbaka till skolan i januari, men känslan att med gott samvete göra det på hemmaplan är jätteskön.
 Jag ska verkligen försöka bli bättre på att fokusera mer på mig och mina behov, men jag lägger alldeles för stor fokus på att vara allt för alla andra omkring mig och att ständigt försöka få allting att bli perfekt (vilket jag visserligen tror är ett väldigt vanligt problem numera)
 
Igår åkte vi ut till min pappa på morgonen och vandrade upp i skogen precis vid hans hus för att leta upp en blivande julgran. Det var lättare sagt än gjort för antingen var granarna jättesmå eller på tok för stora, men precis innnan vi tänkte ge upp och åka och köpa en gran istället så hittade vi en och efter den klätts här hemma under lite smått kaotiska omständigheter så blev den ju jättefin.
I tanken såg jag framför mig hur mysigt det skulle vara när granen kläddes, att man lugnt och stilla under julmusik hängde upp kulor och hade mysigt. Verkligehten var dock något annorlunda, kulorna jag köpt kom utan snören och jag satt desperat och försökte knyta ihop dom så man hade en ögla att hänga upp dom i medan barnen stod på kö och stampade och frågade när jag var färdig. - Nåväl, den är klädd nu och lite mer julstämmning infann sig med detsamma =)
 
 
 
 

En helg för bara oss.

Vilken otroligt välbehövlig barnfri tid detta är!
Låter hemskt när man säger det så men man vänjer sig att varannan helg ha möjlighet att ladda batterierna och lägga fokusen på sig själva och varandra i första rum istället för att barnen ska behöva gå först. Man får möjligheten att vårda sitt förhållande lite och det tycker jag verkligen vi hunnit med denna tid hittills. I torsdags eftermiddag åkte vi ner till Ullared och shoppade med oss de mesta av årets julklappar och igår var en riktigt hemmadag då vi skrotade omkring i pyamasbyxor hela dagen. Jag som annars brukar bli stressad av att göra ingenting sådär tyckte faktiskt dagen gick bra iallfall då jag pysslade med att slå in födelsedagspresenter, julklappar och låg och läste min nya bok. Dessutom avslutade vi kvällen med att gå på bio "En underbar jävla jul" såg vi och jag rekommenderar den starkt.
 
Idag under förmiddagen ska vi ner och kolla på Ebbas gymnastiktävling och sedan i eftermiddag tänkte vi ta oss ner och gå på jul på Liseberg om vädret tillåter - en helt fantastisk helg med den jag älskar<3
 
 

Min vän under hittils 10 år.

 
 
För ett par dagar sedan fann jag knölar vid Tildas juver, något jag aldrig tidigare sett. Efter ett besök hos vetrinären hittades ett par till och det var juvertumörer det handlade om. Ingen vet om tumörerna är godartade eller elakartade och i 50% av fallen är de elakartade hos äldre hundar. Vetrenären förklarade även att många hundar lever i flera år med godartade tumörer. Operationen skulle varit för stor och omfattande för en så gammal hund och genomgå och det hade heller inte varit någon garanti för att förbli frisk och därför har jag tagit beslutet att inte operera. Jag får vara uppmärksam på om dom växer, om hon på något vis försämras och isåfall söka vård igen. Jag håller tummarna jag har flera år kvar med min vän som troget funnits vid min sida i tio år, men jag ska njuta lite extra av varje dag och lägga stor fokus på och göra sådant jag vet hon älskar. Ett liv utan Tilda, hur tusan skulle de vara?
 
 

Världens längsta och tråkigaste helg.

I lördags efter tentan tyckte jag Hugo såg lite hängig ut, och mycket riktigt hade han feber.
Sedan kom det pang bom med hosta, snuva och ont i hela kroppen medan febern låg stadigt runt 40 grader, stackarn har dragit på sig något virus och har vi otur är det väl årets influensa som är här och hälsar på.
Så denna helgen i samband med sjukdom, tenta och storm går nog tilldela priset - den tråkigaste och långsammaste av dom alla.
Eftersom stromen Helga har härjat tillsammans med regn utan dess like så har inte utevistelse varit och tänka på, tänk er tre ungar utan sin dagliga dos av frisk luft sedan i torsdags!
Hoppas stormen är över nu, att tågen går igen och att vi får ordning på vårt staket på baksidan som den blåst nästintill sönder.
 
Önskar er en fin start på denna vecka!
 
 
 

Lördag men som en vardag.

Dags för omtenta i Skövde och tågen är efter gårdagens storm inställda. Nu hade jag turen att två av mina vänner från samma stad skulle skriva omtenta samma dag så vi åker bil tillsammans upp. Vilket meck det blir när man pluggar på annan ort tio mil hemifrån och SJs alla problem börjar.
Jag håller iallfall tummarna att jag på något vis har fått in det jag läst i huvudet ordentligt nog för att skrapa ihop mig ett G, det känns som om ingenting jag läst det senaste har fastnat men vi får se
Mitt praktiska prov som jag gjorde i onsdags klarade jag iallfall, och det var himla skönt vill jag lova.
 
Annars har vi barnhelg nu, men pga att min kropp är helt sönderstressad så är mitt tålamod på botten och jag har väldigt lite energi till någonting. Jag vill ge barnen så mycket mer än vad jag gör just nu, men jag hoppas detta är en period och att jag snart har möjlighet att samla lite krafter vid jul. Är tacksam jag har Henke vid min sida som hejar på mig och får mig fortsätta när jag bara vill ge upp, utan honom hade detta inte gått alls.
 
Dags att klä på sig och ge sig iväg i stormen mot Skövde, jag ber till gudarna att tentan inte är alltför svår och att jag bara kan lägga detta bakom mig sedan.
Önskar er alla en fin lördag!
 
Ser så stämmningsfullt ut nu i vardagsrummet med adventspysslet framme <3
 

Sjuksköterskestudentens vardag.

Praktiskt prov väntar idag, och jag är nervös så in i helvete. Press funkar inte riktigt på mig, iallfall inte om det innebär att jag ska ha flera personer som studerar varje moment jag gör och bara väntar på att jag ska missa något viktigt. Jag vet att jag kommer få ett praktiskt moment att utföra, men jag har  ingen aning om vilket. Då är det av rätt stor vikt att jag kommer ihåg och frågar om allting viktigt, inte får blackout pga pressen och helt och hållet glömmer hur man faktiskt utför momentet och sedan ska det dokumeteras ordentligt. Jag är så otroligt nervös inför detta så jag har knapt sovit inatt och drömt om at sätta sonder, katetrar, ge injektioner och att ge läkemedel intravenöst.
Låt klockan vara tio och låt allting vara över, och för guds skull låt mig klara momentet också!
 
Annars är jag lite i sluttampen just nu, jag vet att snart är det inga mer föreläsningar och inget mer tvång att åka upp till Skövde på ett par veckor. Tentor att plugga till blir det ändå, men man kan göra det på hemmaplan. Minns tiden då lov faktiskt existerade, men så fort man kom in på högskolan så försvann den lyxen. Förra året på julafton när övriga satt och kollade Kalle Anka så satt jag och pluggade anatomi, livet som sjuksköterskestudent är inte jätte glamuröst alltid.
 
 
 

Första december och aldrig utvilad.

Den här suddiga bilden gör mig alldeles varm i hjärtat, de är SÅ på pricken Ebba och Hugo och bilden har fångat deras bus på pricken.
 
Bloggtorkan är extrem, sedan 2007 har jag nästan bloggat dagligen, under vissa perioder två gånger om dagen. Men nu de senaste halvåret har de blivit glesare och glesare mellan inläggen. Egentligen trivs jag med och blogga, men jag känner inte riktigt att jag har ork att använda kameran eller tiden och ladda upp bilderna och ordna med dom, o utan ordentliga bilder så går hela bloggandet i stöpet tycker jag.
 
Helgen som barnfri var iallafall grymt välbehövlig och jag har sovit och laddat batterierna lite inför att barnen kom hem igen i söndags. Dock känner jag att allt med skolan tär på mig, den stressen gör mig utmattad och trots att jag vilar så känner jag mig aldrig pigg. Jag misstänker att jag är på väg in i den där kända väggen som alla pratar om, och utmattningsdepprissioner läser man numera mer och mer om.
Jag försöker ta en dag i taget, men de är tufft just nu.