Och så har det återigen gått alldeles för lång tid mellan inläggen, jag som var fast besluten att börja blogga mer regelbundet igen. Jag erkänner att livet kom emellan, som ny sjuksköterska och numera heltidsjobb så är tiden knapp. Jag trivs superbra på avdelningen med alla människor men är rädd att missa något viktigt, och det är främst de administra grejerna som jag är osäker på. Det finns så många olika program och så många olika steg som ska komma ihåg och göras. Det viktigaste är självfallet att patienterna mår bra, och att jag som sjuksköterska ser och möter dom.

 

Midsommar blev en regnig historia, men det är ju tyvärr något som man får räkna med. Barnen var galet söta och Ebba var återigen galet gnällig och sur. Dagen efter fick jag en liten hint av varför hennes humör pendlat ännu mer det senaste. Hon vaknade upp med ett stort rött märke på magen och min första tanke var - Borrelia. Det hade ju förklarat hennes illamående, yrsel och huvudvärk sedan en vecka tillbaka. En tur till jouren där läkaren konstaterade samma sak som jag och nu äter hon antibiotika. Det är lurigt det där, för jag visste ju inte ens om att hon haft en fästing och borrelia i sig är ju långdraget trots behandling.

Så nu tillfrisknar vi och varvar jobb och någon enstaka ledig dag - och ledig helg för mig.