Ett sätt att trötta ut valpen?
16:05:35Vilken dag! Först besök i skolan med Hugo tillsammans med alla andra barnens föräldrar, han hade inga problem med att vi gick utanför och satt lugnt och koncentrerat under samlingen. De gånger de blir jobbigare för honom är när leken är fri och det finns för många valmöjligheter och för många barn som gör olika saker. Jag tror och hoppas det kommer bli bra för honom, och han kommer ha resurs att tillgå så de kan gå ifrån om det blir för mycket intryck. Efter skolbesöket var det dags att fotas för passerkortet på lasarettet, och VARFÖR ska dom enivsas med att fota underifrån?! Jag såg säkert tjugo kilo tyngre ut på kortet och det var verkligen en fruktansvärd bild, men jag får hålla kortet så långt borta från allmänhetens ögon som möjligt antar jag, haha.
På vägen hem gick jag förbi djuraffären och köpte mig en klicker och lånade en bok som förklarar metoden enkelt. Vår lilla valp har minst sagt energi och genom denna träning tänker jag att jag kan trötta ut honom mentalt och samtidigt lära honom ett och annat. Prövade på bägge hundarna idag och de verkar lovande ...
En nystart av bloggen kanske?
Vilken sommarhelg långledigheten bjöd på! Närmare 30 grader varmt och riktigt försommar, jag som älskar värmen har njutit i fulla drag. Vi har grillat, umgåtts med alla grannarna runt om i området och bara tagit det lugnt. Jag planerade igår ett första besök på stranden men tyvärr kom regnet och är kvar ännu. Regnet idag är ganska välkommande från min sida eftersom jag sitter och pluggar inför min första utbildning på sjukhuset senare i veckan. Jag har ju precis blivit klar med min sista inlämmningsuppgift på sjuksköterskeprogrammet och ny utbildning på jobbet känns väl kanske inte jätte lockande. Gör det bästa av situationen och kokar te, kryper upp i soffan och läser om akut omhändertagande. Kan inte förstå att jag är färdig och legitmerad sjuksköterska om fyra(!) dagar?
Igår möttes jag av paket när jag vaknade, Ebba och Hugo hade för en gångs skull hållit sams och tillverkat mig en liten morsdagspresent i form av teckningar, någon ihoplimmad tuss som skulle föreställa en kanin, haha och Hugo hade gett bort en av sina favoritpokemonfigurer till mig (det är storsint av honom vill jag lova)
Dags att fortsätta läsa, och kanske starta upp bloggen på nytt efter de senaste halvårets tystnad? Lämna gärna lite kommentarer så blir det roligare att blogga mer regelbundet, för som jag saknar det egentligen.
En tidig morgon.
"Mamma imorgon är vi lediga och då tar vi sovmorgon" sa barnen igår och slog upp ögonen klockan sex i morse. Jag har aldrig haft turen att ha barn som sover länge, det hade varit skönt om de kunde kliva upp halvåtta iallafall. Hugos energiska sida visade ju sig redan i spädbarnsåldern när vi var hos läkaren för att han sov så oroligt nattetid.
Han kunde sova i trettio minuter i sträck för att sedan vakna och behöva somna om. Nu sover han tack och lov bättre men vaknar oftast typ 1-2 gånger per natt ändå.
Förra veckan hade vi ett möte med förskolans pedagoger och specialpedagog och även specialpedagog och lärare från klassen där han ska börja i höst. Han kommer få fortsätta med egen resurs även i förskoleklass men ska få möjlighet att vara med på allt. Det ska finnas en plan B om de märker att han blir stressad och ännu mer ofokuserad. Tänk att han ska bli skolpojke? Det känns stort, spännande men nervöst. Jag är rädd att hans problematik ska skapa svårigheter för honom att få vänner och göra att han blir ännu mer stressad i skolmiljön.
Nu ska vi fortsätta med kaffet och plocka fram frukosten här hemma.
Nya familjemedlemmen.
Nemo har anlänt till familjen, och vilken social liten varelse han är. Vill ständigt vara nära, busar som bara den och är sådär äckligt söt som bara valpar kan vara.
Chezter, vår andra hund tycker stundtals valpen är jobbig men man märker hur han äntligen börjar bli sig lik igen efter Tildas bortgång i höstas.
Vår nya familjemedlem har dessutom fattat starkt tycke för Hugo, det är så fint och se vilket band dom redan fått till varandra.
Jag klarade det!
Allt jag kämpat för i tre års tid är snart färdigt.
Igår fick jag det sista av mina slutprov inraporterat och den 2/6 tar jag examen och står som färdig sjuksköterska!
Hur otroligt är inte det? Att jag med mitt förflutna, min psykiska ohälsa och allt kaos med andra saker jag inte kunnat påverka har klarat tre år på högskola?
High five till mig själv!
Livet och kaoset kommer i mellan.
Bloggen har betytt så mycket för mig och gör än idag, men livet, utbildningen och mitt kaos gör att jag varken hinner eller har lust att använda kameran eller sätta mig framför datorn. Jag är öppen i bloggen och har alltid varit, men vissa saker kan jag inte skriva om även om jag gärna hade velat eftersom det hade varit bra att få skriva ner sina tankar.
Mitt praktiska slutprov är över och godkänt, likaså det teoretiska. Men mitt delen med läkemedelsberäkning blev underkänd vilket innebär att jag endast har en sista chans kvar innan examen att klara mig. Jag ska överklaga mitt resultat eftersom jag och andra anser att det är beskrivningen av uppgiften som gjort att jag räknat fel med en droppe. Så håll tummarna för att överklagan går igenom.
Jag har en rolig nyhet att berätta också. På lördag flyttar en ny familjemedlem in hos oss - Nemo.
Han är en blandningen mellan papillon (den rasen vi har nu) och bischon frise.
Låt tiden tills lördag gå fort!
