För ett par kvällar sedan fick jag äntligen möjlighet att tillsammans med pappa ge mig ut på sjön och meta. Det är så rogivande att sitta och titta på flötet och förhoppningsvis få napp. Man får njuta av både naturen och spänningen att eventuellt dra upp en fisk. Liam fick följa med mig ut på sjön, vi fick lite välförtjänt egentid och det gillade både han och jag. Får försöka få in mer sådana saker för att ge energi till själen framöver.

 

Jag har svårt att acceptera min utmattning, är jag ens utmattad eller bara lat?

Jag vet att det är vanligt att förneka att något är fel, och lite där är jag väl nu. Jag fungerar ju i stort sätt som alla andra och har precis som alla andra bra och dåliga dagar. Ibland känns benen som spaggeti och jag är så vansinigt trött. Det värsta för mig just nu är känslan av rastlöshet samtidigt som jag psyiskt inte orkar så mycket alls. Fort