Fortfarande känner jag ingenting, någon mensvärk då o då som man så innerligt hoppas ska bli värre o värre så man äntligen kan slänga i de sista i bb-väskan o bege sig mot förlossningen.
Della o Mamma tror ju stenhårt på imorgon, men jag e ledsen o göra er besvikna. - Tror ni har fel!

Igår kom en försäljare av brandsäkerhet hit.
Varken jag o Johan kan säga nej så nu sitter vi här med ett brandlarm som håller tio år o en brandsläckare.
( iofs är de ju väldigt bra grejer o ha )

Efteråt klingade de på dörren igen, o hör o häpna de va min bror Victor.
Han träffar jag ALDRIG, va faktiskt kul att han kom hit.
I två timmar satt den lilla "ganstern" här o tjötade.
Han va mkt farsinerad över magen o låg o lyssnade o kände på den en del.
Stackars Tilda va självklart skit rädd o vågade inte komma fram från sängen.. Inte ens när Victor skulle ge henne grisöra.
Jag förstår inte varför hon e så otroligt rädd för honom, han har alltid varit snäll mot henne.

Nej nu blir de frukost o mys med Mosen.

Broder Victor