Jag kan inte förstå att denna lilla tjej (min bebis) faktiskt ska bli storasyster om ett par månader!
Jag är förväntansfull och samtidigt livrädd.
Jag menar finns de verkligen någon chans att jag kan älska den nya bebisen lika mycket som jag älskar Ebba?
Och kommer jag få ta av kärleken från Ebba för att ge något till bebisen? Eller kommer jag bara fyllas av ännu mer kärlek och bara kunna ha två olika kärlekar till mina barn?
Är rädd Ebba ska bli lidande, att hon ska få ta från sin tid med mig och lämna till lillen, att hon ska känna sig bortglömd.
Har förstått att dessa funderingar är vanliga när man väntar andra barnet.
Säkert kommer allt lösa sig kanon efter lite tid, för en stor omställning blir de nog garanterat i vilket fall som helst.
Men jag tycker verklign alla barn borde få syskon!

Nåväl, färdig funderat.
Dags att jobba 25 timmar - phu!