Största lyckan när man snart är 8 månader måste vara att få känna i sanden. Hans första allra första gång dessutom. Sand precis överallt men lycklig unge och koncentrationen var på topp. När jag sedan tog upp honom för att dra bort det värsta så skrek han och ville ner igen.

 

Ebba vaknar med ett mindre bra humör och har levt rövare inatt, vet helt ärligt inte om hon är helt vaken när hon börjar gallskrika för hon minsann vill ha en sopbil(?!) som hon sett i leksaksaffären. Något säger mig att hon trots allt var vid medvetandet eftersom hon skrek och gapade runt 20 minuter.

 

Skrik och gap startar denna morgon alltså, dags att hämta hörselkåpor känner jag (om jag hade haft några)