Jag kan inte för mitt liv förstå att min minsting redan har hunnit fylla fem år idag. Hur tusan är det ens möjligt? Jag minns väntan, funderingarna kring vem som gömde sig där inne, och den studen den där stora pojken på 4490g och 53cm lades på mitt bröst. Redan under första året förstod jag att detta skulle bli ett energiknippe och det fick vi testa på även under natten tills idag då han vaknade och frågade ett x antal gånger om när vi egentligen skulle komma och sjunga för honom. Vid halvsex gav vi upp och gick upp och sjöng födelsesången på engelska, som han själv hade begärt.
Grattis älskade Hugo på din födelsedag.