Jag fryser som tusan.
Somnade när jag skulle natta Ebba och sov sjäv i tjugo minuter, de e la därför jag känner mig så genomfrusen antar jag.

Johan är iväg o bastar,bowlar o dricker öl.
Han har varit iväg sedan tolv o lär la inte komma hem ännu på ett par timmar.
Jag sa till han på skarpen att går du ut så förtjänar jag o göra de nästa helg, vet dock inte hur mkt han lyssnade på de.
Men från min sida va de allvar!
Kanske inte ens vill ut, men möjligheten att komma iväg själv ett par timmar SKA iaf finnas.
Eller hur?

Har känt mig så himla deppig ett par kvällar i rad nu.
De kommer o går.
Kan liksom inte sätta fingret på varför de är som de är, har ingen som helst aning faktiskt.
Vet inte vad jag vill alls, och de e nog mkt de som spökar.
Sen är hjärnspökerna tillbaka o sparkar på mig ang vikten, vet att de e sjukt men ser bara massa fläsk överallt.
Att man aldrig är nöjd!

Hade tyckt de va mysigt med sällskap här ikväll.
Bara ätit lite gott o druckit ett glas vin, dock vet jag ingen som kan o jag har inget vin.

Ensamt är de, min kära vän som alltid är inne på msn o håller mig sällskap är inte där och han har inte varit där på hela dagen.
Blir orolig att allt inte är som de ska.
Esch hoppas han bara ser till o ha skoj o att de ej e något som hänt.

Får göra bästa av sitationen ikväll.
Ska sätta på ugnen o göra ngn varmmacka o sedan glo lite på melodifestivalen, känner mig tvungen att se skiten o va intresserad! :)



-Visst är de underbart när dom sover?