Maskinerna med tvätt går för fulla muggar, bebiskläder som ska säljas på loppisen tvättas tillsammans med all annan tvätt.
Hur mycket man än städar och plockar så tar de aldrig slut, de är ett evighetsgöra.
Jag hoppas att vakna upp med ett bättre humör imorgon och att min dag blir bättre.

Föressten, min vilestarka dotter har blivit förbytt. Visst har hon haft stark vilja jämt men när hon inser att hon inte fått som hon vill så har de skrikits o gapats lite men de har iaf gått och bortleda henne ifrån de hon surar över.
Fram tills i Lördags, hon fick ett riktigt utbrott när jag va nere i källaren och rensade. Hon skrek så häftigt och extremt så Johan fick komma ner och hämta mig. Man får inte röra henne, hon skriker tills hon nästintill spyr och just då är de BARA jag som kan trösta henne.
Samma sak hände imorse, och sedan i eftermiddags fast då mot mig och de va bara pappa som gällde.
Efter utbrotten är hon helt slut och himlar med ögonen, faktiskt riktigt obehagligt att se.

Så snälla låt morgondagen bli bättre, och en aning mindre utbrott tack.

En arg Ebba, ja fråga mig inte vad fingrarna ska upp i näsan och göra men tydligen är de viktigt att göra så när man är sur.