Jag kan tänka mig ha en inneboende ett par timmar till.

För visst hade det vart coolt att födas 11 11/11?
Känns som lagom fräckt datum att komma till världen till.
Så tills dess kan jag tänka mig att vänta, vilket inte är så många timmar till alls.
Har en tid hos min barnmorska i eftermiddag, dags att göra ännu en hinnsvepning och hoppas den gör under så att det drar igång.

Ser fram med skräckblandad förtjustning inför förlossningen. När jag väntade Ebba så visste jag liksom bara att det skulle vara en extrem ond smärta som inte gick och beskriva, nu därimot kan jag minnas hur ont det faktiskt gjorde. Men känslan när allt är över går ju inte att beskriva med ord. När man kämpat i timmar och får sitt barn på bröstet och känner: Yes jag gjorde det.

Snart får jag uppleva det igen..

Ebba några få veckor gammal:


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0