Tog oss en busstur genom stan igår, Ebba gör inte det allt för ofta så det var mycket uppskattat ifrån hennes sida.
Vandrade runt i stan och hon var så glad och berättade vad statyen på torget hette, blir bara så ledsen att min kropp verkligen inte var med på noterna igår. Ont som attan och sammandragningar som kom ofta, antar att de senare på kvällen övergick i förvärkar. (Men vet inte säkert för det var inget jag upplevde med Ebba)

Nåväl idag är de en lång dag, Tisdagar och Torsdagar tycker jag alltid är tuffast, så nu håller vi tummar och tår att det går fort och att vi är hemma snart igen.