För exakt fyra månader sedan satt jag och var otroligt bitter över att ha gått över fyra dagar med bauta magen.
Inga som helst känningar förens runt elva tiden då jag började få lite småvärkar. Fortsatte lätt under dagen och var fortfarande hanterbara när vi kom in till förlossningen klockan 16:00 den 17/11, tre timmar sedan hade jag en son på mitt bröst.
Det känns som igår, men samtidigt som om han alltid varit vid min sida.
Och vad jag älskar denna grabb, en riktigt liten solstråle som charmar alla i sin väg.