Verkligheten kom ikapp mig.

2014-08-11 21:34:38
Kategori: Allmänt -(5) Kommentarer

Idag blev jag golvad av verkligheten och vardagen och insåg för första gången hur otrligt tufft det kommer att fortsätta vara som ensamstående.

Som jag nämnde så ösregnade det, hundarna skulle promeneras och Ebba skulle cyklas upp o lämnas på fritids, neråt igen mot stan för att lämna av Hugo och sedan vidare mot jobbet som jag skulle spendera sju timmar. Stressa iväg på cykeln och hämta Hugo och börjar sedan mina långa uppförsbackar hemåt för att hämta Ebba igen. Jag överdriver inte när jag säger att det är över 2km uppför för att komma hem till oss och sedan ytterligare en backe innan man är framme på skolan. Att cykla med barn, packning osv ÄR jobbigt och att hinna med allting och orka kommer bli tufft.

Väl hemma är barnen trötta såklart, hungriga och jag likaså och samtidigt har jag två hundar som viftar på svansarna som bara den och kräver promenad.

Jag vill bara klona mig själv och inser inte hur fasen jag ska klara allt och få det att gå ihop?

Anstränger mig så men känns inte som om det räcker och gång på gång blir jag nedslagen av ytterligare en händelse och jag undrar när tusan det ska bli min tur att få ha lite flyt med allting och få en chans att börja må bra igen.

 

Jag anstränger mig så men jag känner mig så fruktansvärt ensam i detta. Ensam är stark sägs det ju och den enda man verkligen kan lita på är en själv.

 

Ibland måste man göra val som man inte vill, men som man måste. Är skillnad på vad man vill och vad man bör. Jag jar fått göra en del sådana val, som gjort så himla ont, men som vart nödvändigt för att få ett skapligt liv rent ut sagt.
Säger inte att det är lätt men se till att ta så mycket hjälp du kan och se till att få en bra vardaglig rutin. Klarar du två hundar, katt, barn, radhus, jobb, träning, etc?
Verkligheten är som den är, trots bitterhet och orättvisa, gäller bara att göra så bra av den som möjligt....

Keep going strong but do not forgett you selves.....

2014-08-11 22:08:06

Det bästa för dej och barnen är att skapa en bra rutin, o verkligen planera allt. Se framåt o inte bakåt, o fram för allt sluta va så negativ. Nu är det ju så här det ser ut, o då får man göra det bästa av situationen.

2014-08-11 23:10:11

♡♡♡ livet som ensam är tufft hjälper dig gärna om de behövs som tidigarr komentaren håller jag med kika över som ensam mamma blir det helt andra banor att tänka helt plötsligt men klart man försöker få allt gå i hop men va rädd om dig kan bli för mycket å då får man en jäkla smäll styrke kramar♡♡♡ evelina

2014-08-12 07:12:24

Tänker på dig. Kram

2014-08-12 09:39:28

Förstår känslan så himla väl! Men du kommer fixa detta!! Det tar tid men man får rutin på det jag lovat! ❤️ Sen kommer du (om vi får liknande upplevelse av att bli ensamstående) bli ledsen flera ggr när verkligheten hinner ikapp o samtidigt bli glad för samma sak när du inser hur bra du fixar det! Men det tar tid!
Du kommer fixa detta o du kommer bli så himla mkt starkare av det! ❤️

2014-08-12 11:47:33