Det syns inte utanpå.

Jag önska så jag kunde sätta ord på alla känslor jag upplever, få folk att förstå hur det verkligen känns. De flesta skulle nog påstå att jag kämpar på rätt bra, jag håller mig sysselsatt och dagarna går framåt. Men inuti är det ingen som ser, ingen som ser hur miljontals frågor upprepar sig gång på gång i huvudet på mig.
"hur tusan ska vi klara oss ekonomiskt?" "Vad händer om jag inte kommer in på skolan?" "Hur ska jag klara barn och djur på egenhand?" "Hur tusan kunde han svika mig så?" "Vad har jag gjort för att förtjäna detta?" "Kommer jag någonsin kunna bli lycklig igen?"
Alla tankar bara snurrar runt och runt och jag önska bara att jag kunde börja berarbeta allt som hade hänt och försökt förbereda mig inför hur framtiden kommer bli, men det går bara inte.
Rätt som det är drabbas jag av svårt att andas, hjärtat dunkar på och jag vet att det är ångesten som är på besök återigen.
Jag vill bli kvitt alla frågor, bli kvitt alla känslor och börja leva ordentligt igen, men jag vet inte hur...
 
 

Kommentarer
Malena

Hej! Jag hittade just till din blogg och har läst bakåt i tiden. Du verkar vara en så gullig tjej och fin mamma! Jag önskar att jag kunde hjälpa dig eller göra något för dig. Har du någon du kan prata med? Någon som kanske gått igenom liknande situationer. Försök att inte tänka för långt fram. Ta en dag i taget och lite i gången. Du blir lite starkare för varje dag! Låt känslorna finnas där, komma och gå. Du får sörja, gråta, undra, älta; för att sen orka se framåt. Det blir lättare! Släpp inte dina drömmar. Jag håller tummarna för att di skall komma in till din utbildning! Kram

Svar: Tack för dina ord. Jag vägrar ge upp mina drömmar, men är livrädd jag ej kommer in på skolan och därmed mister de enda hopp jag nu har. Tar dagarna som dom kommer men framtiden närmar sig med stora steg och jah måste verkligen hitta en lösning .. Kramar
Emmelie

2014-07-09 21:50:38
Yohannas.se

Skaffa en backupplan vännen! Om du inte kommer in - vart ska du jobba?? sök massa jobb redan nu, bara att tacka nej om du sen kommer in på skolan. Å så kollar du upp hur du söker bostadsbidrag osv så du har det redo om du hamnar i den situationen. Men! förtjäna det som har hänt gör du ju absolut inte, den tanken får du slå bort. Å lider du av en känd ångest, så tycker jag du ska söka professionell hjälp just för att inte hamna i kris om det du nu tänker dig inte blir så. Stor kram!

Svar: Jag har ingen backup. Jag är timanställd som personligassitent, att arbeta dygn kommer inte fungera som ensamstående. Vården är det enda jag kan, det enda jag har chans inom men arbetstiderna kommer inte funka alls när jag blir ensam. Kram
Emmelie

2014-07-10 21:52:34
URL: http://maiplunevermind.blogg.se/
Eleni

Huga, ledsen över att du behöver gå igenom det här. Även om inga ord kan göra att det känns bättre just nu så kommer du en dag vakna med ett leende på läpparna igen och allting kommer att ha ordna sig. Kram!

Svar: Tack för de orden, jag hoppas att du har rätt och att det tids nog vänder. Kram på dig <3
Emmelie

2014-07-15 08:16:22
URL: http://eleni.se


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0