Till er som...

Det finns en del som tror på mig, som hejar på och tror mer på mig än vad jag gör själv just nu. Det känns bara som om vissa bara vräker ur sig hur mycket dom finns där och egentligen inte menar det fullt ut, ja jag kan inte förklara varför det känns så men det är en känsla jag har.
Sedan finns det vissa som tycker jag borde släppa allt och gå vidare, flytta tilll billigare boende och liksom ge upp det som jag kämpar för. Jag vägrar byta ner mig boendemässigt, Ebba och Hugo kommer få det tufft nog som det är pga denna jäkla separation och det minsta jag kan göra för dom är att behålla den trygghet dom känner till just nu i sitt hem.
Vissa menar på att jag ska ge upp min dröm om att bli barnmorska, för att studera tjänar man minsann inga pengar på att göra. Men vad tusan har jag kvar då?
Jag har redan förlorat allt jag drömt om, låt mig behålla de enda två jag bryr mig om och kämpar för och på en plats där vi alla är trygga, på en plats dit jag kan fortsätta kämpa för min framtidsdröm.
Jag tänker inte ge upp, och ni som inte tror på mig kan ta er vidare och lämna mig kvar här, er behöver jag inte vid min sida i denna kamp.
Och säg inte åt mig att resa mig och gå vidare, jag är inte redo och orkar inte ta itu med den framtiden riktigt än.
Tids nog men inte än...
 
 
 

Kommentarer
lollo

Klart du ska plugga!!! Å klart du ska bo kvar för barnens skull!!!! Ingen har rätt å säga att du ska ge upp din dröm!!! ♡♡♡

2014-07-01 21:43:46
Viola

Jag tror du gör rätt i att försöka behålla lgh. Ni trivs ju där med skogen nära. Alla tycker olika och tycks veta bäst. Ingen har varit precis i din situation så egentligen vet ingen hur just du har det. Man kan ha haft liknande situationer men inte helt samma. Att få sörja och vara ledsen är en viktig tid. Något du haft och trott på är nu borta och det måste få ta tid. Även om det finns saker i ditt liv att vara tacksam o glad över så vill tankarna ändå dras emot det som man förlorat. För 10 år sedan va jag hemma över ett år för utbrändhet. Kändes som om jag va på botten. Min tanke va då att om jag nu är på botten så kan det ju bara bli bättre. Det blev det...tog hjälp av en medmänniska som kunde hjälpa mig att rensa bland tankarna. Något jag kan rekommendera! Skönt att bara prata och få ut allt. Jag skrev också mycket. Allt jag kände även om det va svårt. Ingen behövde läsa utan bara jag och boken," min bästa vän". Jag tycker du gör helrätt i att studera. Idag måste man ha utbildning för att få arbete så satsa! Du kommer bli en bra barnmorska! Du och jag känner inte varann så väl men jag tycker väldigt mycket om dig och din familj. Jag står för det jag säger. Mitt tips är att lösa så mkt praktiskt för att få ramar i att gå vidare. Om du o Johan ex bestämmer att du tar lgh så kommer jag göra och hjälper dig att göra den mer till dig o barnen. Vi har ju ett projekt Ebbarum att slutföra. Jag har en skiva om ni vill ha. Vi kanske kan ses över en fika någon dag?! Vill inte pressa dig då jag förstår att du är trött. Hör av dig här på Facebook om intresse finns så bokar vi en dag och tid. Nu hoppas vi på att sommaren kommer med massa sol och värme, det behöver vi nu! Stor kram från mig! / Viola

2014-07-01 22:17:40
Michaela

Äh. Vissa kan dra något gammalt över sig. Du är så himla klok och fattar de besluten som är rätt för er och dig! Det kommer du tacka dig själv för i framtiden när det åter är lättare att andas och leva.

Svar: Jag hoppas så att allt löser sig, att jag kan släppa de och bara andas ut och försöka skapa mig en ny verklighet framöver. Kram
Emmelie

2014-07-01 22:54:30
URL: http://minahjartanochjag.webblogg.se/
Anonym

Lita alltid på dig själv och gör det som är bäst för er och det är bara du som vet vad som är bäst inte någon annan <3

Svar: Jag hoppas jag har möjlighet att göra det som jag vet är bäst för oss tre <3
Emmelie

2014-07-02 08:53:22
Mammalola

Håller helt med om att man måste få sörja färdigt. det är ju en process. Ingen logik som handlar om huruvida man fattat att den man blivit sviken av varit en idiot (känner själv igen hur somliga typ "men är du fortfarande ledsen!? Han var ju inget att ha ändå")

Svar: Ja jag måste få vara ledsen, hela mitt liv har ju vänts uppochner. På något vis så klarar jag det, men frågan är bara hur?
Emmelie

2014-07-02 23:15:15
URL: http://livsviktigt.vimedbarn.se


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0