Jag håller på och filar på en skoluppgift som ska vara inlämnad idag och tänkte bjuda på resultatet hittills eftersom det är något jag verkligen står för och tror på <3

 

Vi gör sociala skillnader mellan könen faktiskt redan från det att vi föds. Vi fostras in i olika specifika roller utifrån det kön vi föds i. Är det inte konstigt att vi faktiskt år 2014 väjer att behandla flickor och pojkar olika? Och att otroligt gamla och omorderna tankesätt lever kvar än idag?

 

Flickor fostras till att vara omhändertagande lugna och får mycket större utrymme till att visa känslor, de får gråta om de slår sig tillexempel. Pojkar däremot ska vara starka redan som barn och ramlar dom och slår sig är det inte ovanligt att höra kommentarer som ”upp och stå, det där var ingen fara” Pojkar har man även många gånger större tålamod med om de är bråkiga och energiska eftersom det är typiskt ”pojkigt” beteende.

 

Genus handlar om att inte göra någon skillnad på flicka eller pojke, det handlar om att ge barnen hunda möjligheter istället för två. Att våga stå emot normen och låta barnens personlighet styra istället för könet. Det handlar heller inte om att göra någon ”könslös” som många motståndare tycks tro, utan att helt enkelt uppmuntra barnets intresse vad det än må vara och inte placera in våra älskade små in i förutbestämda fack bara för att pojkar förväntas vara på ett sätt och flickor på ett annat.

 

Men hur lätt är det att passa in i ett samhälle där vi förväntas vara på ett visst sätt? Gå in i valfri affär och kolla in utbudet av kläder till barn, en tydlig sida med ”flickläder” som ofta är väldigt färggranna, tighta jenas så rörligheten blir svårare eftersom flickor ändå leker mer stillsamt och inte helt ovanligt med tryck av djur och prinsessor eller andra hjältar från dirverse barnfilmer. Ta ett steg åt sidan och kom till ”pojksidan” där ser vi mer dova färger, pösigare jenas eftersom pojkarna tydligen oftast leker mer vilda lekar än flickor och därför behöver mer utrymme och mer slitstarkt matrial på sina kläder, tryck som ofta innehåller figurer av mer skrämmande slag som ofta kan se arga ut. Kan pojkarna inte gilla Disneys prinsessor med?  Ett annat exempel är klädkatalogerna, bilderna på flickor som skrattar och ler medan pojkarna står mer allvarligt med händerna korsade över bröstet. Visst känner ni igen det?

 

Jag tänker att barnen har redan krav som det är under uppväxten, de lär sig tidigt att det är viktigt att prestera och vara ”duktig” och barnen idag blir vuxna mycket tidigare än för ett antal år sedan. Bespara dom problemet med att försöka passa in och lär barnen redan från grunden att det är okej att vara den man själv är och inte den man förväntas vara pågrundav att du är en flicka eller pojke. Tyvärr kommer de få med sig massor av dessa förmaningar ändå, eftersom majoriteten av får befolkning inte tänker på detta med genus och kan rent av ta illa upp när jag tillexempel låter min son Hugo bära klänning. Kommentarer som ”han kommer bli bög” är inte ovanliga att höra, frågan är bara att om han nu skulle bli det så skulle väl jag inte älska honom mindre för det?

 

Om vi vill ha ett mer jämnställt samhälle så tror jag att vi måste börja redan från barnsben och förändra vår uppfostran, och att visa att flickor och pojkar kan lika mycket och att inget är förbjudet pågrund av kön. Mina barn är mitt allt och en del av vår framtid, jag hoppas innerligt att jag lär min dotter att hon kan bli vad hon vill när hon blir stor, att sikta högt och förhoppningsvis nå sina drömmar, att lära min son att det är okej att visa känslor och att man får visa sig sårbar. Med en genusmedveten uppfostran ser jag det som att öppna dörrar och låta barn vara det de önskar vara, oavsett vilket kön de tillhör.