Helt plötsligt blev hon så stor.

 
Sen Hugo kom har Ebba blivit så stor. Man glömmer att hon bara är 3,5 år gammal.
Tycker hon har klarat detta med att bli storastyster så bra! Alltid nästan hjälpsam och frågar jag om hon kan hämta något när jag tex byter blöja på Hugo så gör hon det nästan alltid.
Ibland undrar jag om hon får för stort ansvar?
 Men hon verkar verkligen gilla att hjälpa till med små saker lite då och då.
 
Humöret sviktar ibland. Inga utbrott utan mer de här sura. Ja hon kan bli sur och grinig och vara allmänt tvärtemot och gnällig. Sånna stunder är hon inte rolig, men oftast sker sånt här hemma och hon sköter sig bra när vi iväg.
Jag har vart med om några enstaka utbrott från henne när vi vart hemifrån, och det som jag tror stenhårt på är att inte diskutera och försöka muta fram ett bättre beteende. Nej först be de bete sig ordentligt annars minsann bara vända om och gå och förklara att så beter man sig inte. Funkar bäst på Ebba att hon får gapa o skrika o inte få någon respons tillbaka, ja då säger hon snabbt förlåt igen och börjar lyssna.
 Tur hon faktiskt oftast lyssnar..
 
 

Kommentarer
Stina

Vd duktig hon är, lilla (stora) Ebba. Att få ett syskon är en stor omställning, ja tror att man som förälder kan undvika svartsjuka till viss del. Att man är noga med att "se" det större barnet, att man känner av hur delaktiga de vill vara och att det är ok när de inte vill hjälpa till alls! Hugo tillexempel vägrade vara storebror när alla sa de till honom, för han heter minsann Hugo och är bara Hugo. Han ville däremot mer än gärna få ett syskon och var överlycklig över det... Vi försökte få omgivningen att sluta kalla honom för storebror (tror inte han visste vad det var för nått egentlige n) men vissa envisades och tjatade o tjatade... Opedagogiska människor som inte kan tänka längre än sin egen näsa :(

2012-08-02 09:49:55
URL: http://stinaohugo.blogg.se


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0