Två timmars sömn bjöd natten på. Om jag är trött? För en gångsskull villig att erkänna att ögonen går i kors och jag är mer död än levande. Att sova borta med barnen går alltså inget vidare. Hugo har vaknat i snitt fyra gånger i timman hela natten utan att överdriva det minsta. Jag har försökt allt, tagit upp honom, legat jämte, låtit han skrika och mata honom. Men nej inget har funkat. Sista tiden fick jag lite sömn genom att han låg på min mage och sov i famnen.
Inte bara han som krånglar utan Ebba med.
Inatt ska vi sära på oss o se om åtminstonde Ebba sover bättre genom o sova i något annat rum.

Mycket om sömn men antar ni förstår varför.
Det känns iaf som om mjölkstockningen börjar släppa även om det fortfarande gör ont, alltid något positivt en morgon som denna..

Bästa sysselsättningen, jaga flaskan..