Fredags kväll.

Åh, Emmelie vad ledsen jag är för din skull! Jag vet att det inte känns så nu, men det kommer en dag när du kommer att känna glädje och hopp igen. Men du måste bli redo först. Var sak har sin tid och du måste få sörja färdigt. Ta en dag i taget, fokusera på barnen när allt annat är för svårt och låt honom ta sitt ansvar också! Det är era gemensamma barn och hans ansvar är inte bara ekonomiskt, utan se till att han tar barnen ibland, så att du får andrum. Antingen till att fixa praktiska saker, eller för att få en eller ett par timmar när det är helt ok för dig att bryta ihop i en hög. Sen kommer du igen. Lite starkare för varje gång. Du kommer inte att se det på en gång, men styrkan kommer att växa sakta men säkert.
Du fixar det här, för vad är alternativet? Stor kram
Jag tjatar på.... låt det ta tid. Det finns ingen quick fix för sorg och svek dessvärre.. å det finns heller ingen paketlösning på hur man gör eller hur tidsperspektivet ser ut. Låt det ta tid! att finnas där för dina barn, att be om hjälp, att unna dig att kliva åt sidan och låta andra hoppa in och hjälpa dig, att skriva ner lösningsmöjligheter längre fram, osv.. Glöm inte bort att alla som är värda din vänskap kommer förstå dej till fullo, och stöttar dej hur du än mår kära du.
Å jag tycker du fungerar helt fantastiskt med tanke på vad som hänt snarare.. Tror du får sänka kraven på dej själv. Stor kram !!