Och så var man tillbaka hemma igen efter två dagar hemifrån. Borta bra men hemma bäst sägs det ju? Men helt ärligt hade jag ingen som helst hemlängtan och hade gärna stannat kvar och umgåtts med killen som får mig må sådär bra.Det må vara läskigt att öppna sitt hjärta så som jag gjort nu, men det är helt fantastisk känsla att vara  sådär galet kär som jag är just nu. Den känslan hade jag helt glömt av, jag känner mig som en fjortonåring igen och beter mig säkert därefter ;)

Fredagen bjöds på färska kräftor, mys i soffan och massor av skratt i vanlig ordning. Under lördagen passade vi på och flyttstäda hans förra lägenhet och under kvällen följde vi mello ifrån soffan, helt ärligt tycker jag det var en dålig omgång. När jag  senare hade bäddat ner mig i sängen sedan så försvinner Henrik bort en stund, jag är övertygad om att han ska springa ut och köpa godis eller liknande när han tar på sig ytterkläderna. Några minuter senare kommer han tillbaka och säger till mig att klä på mig igen och ta på mig skor och jacka också. Blir ledd ut i köket där köksfönstret står öppet och jag ser hur han gått ut på taket utanför och lagt ut två filtar. Ut genom fönsrtet klättrar vi och ligger sedan på taket tätt intill varandra, under en filt och kollar på stjärnorna. Kunde inte fått någon mer fin och spontan upplevelse än så på alla hjärtans dag <3

Är så tacksam jag täffat denna människa, han får mig och skratta med hela själen och jag mår  så otroligt bra i hans närhet.

Nu ska jag bara lära mig  förhålla mig  till allting, jag är inte van vid komplimanger och sånna här fina gester. Ingen har någonsin gjort något liknande för mig och jag är säkert dålig på att visa min uppskattning tillbaka.

Men eftersom jag vet du läser : Tack för att du är du och allt du gjort för mig i helgen <3