Svammel i mängder.

Herregud, arbetet och vardagslivet gör att jag inte har en endaste minut över till någonting. Jag som vill ha bloggen och kunna kika tillbaka i, ha nytagna bilder till varje inlägg osv. Men i nuläget hinns ingeting med känner jag, och dygnets alla timmar känns för få.
Jag är inne på väldigt tuffa arbetsveckor med många pass och lite tid för återhämtning, det i kombination med barnen och allt annat som ska hinnas med gör att jag nästan ser lite dubbelt av trötthet, inte direkt patientsäkert alls.
 
Jag känner att det 'är kämpigt med allting just nu, jag borde vara tacksam och stolt över att ha klarat läkemedelsberäkningen och ha säkrat min plats vidare i utbildningen, att framtiden liksom är säkrad. Samtidigt så känner jag bara en stor inre stress inför allt som komma skall, pendlingen börjar igen, långa praktikperioder som blir praktiskt svåra att utföra pga avståndet och det faktum att man som förälder inte kan flytta ett par veckor, är jag ens redo att ha det ansvaret som en färdig sjuksköterska har om ett år?
Frågar som dessa cirkulerar i huvudet samtidigt som jag känner att det är mycket med barnen, jag vill vara den där mamman som orkar med och har mängder med tålamod, men i nuläget känner jag mig mestadels tjatig och sur. 
Jag känner mig lite osedd bland alla nu, känslan att vara lite bortglömd, esch vad jag svammlar. Är det något jag borde tänka på och ta till mig nu när jag är på en intensivvårdsavdelning och arbetar så är det att inte ta något för givet och leva för varje dag, uppskatta småting.
I nuläget känns bara allt lite kämpigt...
 
Känner för o storstäda och organisera om hela hemmet, men vart finns min energi?
 

Kommentarer
Malena

Mysig bild av ert hem! Då man har för mycket är det svårt att hinna se de små sakerna. Kommer det en lugnare period snart så du får mer återhämtning eller kan barnen vara mer hos sin pappa ett tag? Försök att ta ner på dina krav, inte oroa dig för framtiden och planera in något roligt att se framemot. Det verkar vara tufft men du har kommit långt och kommer att klara det! Kram!❤

Svar: Tack för dina ord.
Att dra ner på kraven är lättare sagt än gjort, men visst borde man göra så.
Kram
Emmelie

2016-07-06 12:02:11
Angus

åh stor styrkekram! Det är ju så i perioder, och nu kanske det får lov att vara en sån period i livet, att låta det vara så lixim
svårt! kram!!

Svar: Du har rätt, man får ta det för vad det är och göra det bästa man kan för att inte älta allt för mycket. Kram
Emmelie

2016-07-06 21:29:08
URL: http://angusfoto.blogg.se


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0