18/3 är en speciell dag, och ännu mer speciell skulle den visa sig bli...

18/3-15 så tog barnens farmor sitt sista andetag och cancern vann tillslut kampen hon hade kämpat i ett par år. Denna hemska, hemska sjukdom tar så många fina människor och igår på årsdagen så visade det sig att sjukdomen även tagit en av mina släktingar. En så genomsnäll människa som alltid fanns där för mig har nu också lämnat jordelivet. Jag hade haft känningar i flera veckor att de skulle dela dag, innan jag ens visste hur illa däran hon var.

Jag tog en långpromenad och stod vid stranden där vi spenderat så många timmar tillsammans, och försökte lura på någon slags mening till varför vissa drabbas av så mycket. Jag försöker tänka att nu är hon med sina nära och kära, och de är väl den enda lilla tröst jag kan finna i nuläget.

Imorgon kommer barnen hem, och jag kommer få berätta att en som stod dom nära gått bort. Hugo som fortfarande flera gånger i veckan gråter över farmors död, ska nu få ännu mer grejer att bearbeta - förbannade jäkla cancer!